Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Boeing 747 har spelat en stor roll i vår nya internationella och sammankopplade värld.   Bild: Michael Probst
Boeing 747 har spelat en stor roll i vår nya internationella och sammankopplade värld. Bild: Michael Probst

Svend Dahl: Världen som jumbon skapade

Jumbojetsplanet Boeing 747 ska sluta tillverkas. Svend Dahl om ett flygplan som kom att bli symbolen för en värld där resande mellan kontinenterna var en självklarhet.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Häromdagen kom nyheten att den amerikanska flygplanstillverkaren Boeing, drygt 50 år efter att den första jumbojeten rullade ut ur fabrikshallen norr om Seattle, kommer att lägga ner tillverkningen av Boeing 747. Den senaste versionen av planet har sålt dåligt, och haft svårt att stå sig i konkurrensen med nya bränslesnålare flygplan. Därmed går en epok i graven.

Jumbojeten, eller “luftens drottning” som modellen också kallats, har kommit att bli mer än ett flygplan. Få bryr sig i normalfallet om vilken typ av Airbus eller Boeing som väntar på flygplatsen för att ta oss till affärsmötet eller semestern. Ändå lär många kunna identifiera just en Boeing 747 med dess fyra motorer och karaktäristiska puckel med cockpit på ett övre däck. På samma sätt som fartygscontainern blivit en symbol för globaliseringen har jumbojeten blivit sinnebilden av en värld där resande mellan kontinenterna är en självklarhet för en stor del av världens befolkning.

Flygresandet tog på allvar fart i och med lanseringen av de första jetplanen i slutet av 1950-talet. Ganska snabbt stod det klart att det behövdes större flygplan, och ur detta föddes idén om jumbojeten. Pan Am, den tidens dominerande och mest innovativa flygbolag beställde 25 flygplan. När 747:an gjorde sin första kommersiella flygning den 22 januari 1970, då Pan Am:s “Clipper Victor” strax efter midnatt startade från New York med London som destination, var den med en kapacitet på cirka 360 passagerare dubbelt så stor som tidigare flygplansmodeller.

Med sin rymliga kabin blev planet snabbt populärt bland passagerarna och en symbol för modernt resande både hos allmänheten och i film och litteratur. Inget flygbolag som ville bli taget på allvar kunde klara sig utan att ha 747:an i sin flotta.

När jumbojeten introducerades fanns det en allmän uppfattning att den snart skulle ersättas med överljudsplan, men 1970-talets oljekriser förändrade detta. I stället blev det jumbon som kom att prägla det internationella resandet.

Inte minst skulle jumbon öppna upp för långa direktlinjer utan mellanlandningar. I mitten av 1970-talet utvecklade Boeing en version som klarade av att flyga direkt mellan New York och Teheran, en linje som före den iranska revolutionen var både prestigefylld och lukrativ för flygbolagen. Det blev under en period världens längsta direktlinje, och en föraning om hur vi idag kan kliva på ett flyg i Europa för att nästa morgon vakna upp i Fjärran Östern.

Världen som jumbon skapade må vara självklar för de flesta av oss. Samtidigt har den visat sig vara kontroversiell. De senaste åren har flygskam blivit ordet på mångas läppar, och bland en del debattörer har det blivit populärt att tala om hur man avstår från flygresande av klimatskäl. Men kanske säger det något om 747:ans värld att de som allra ivrigast uppmanar andra från att avstå från den glädje som finns i att resa och uppleva nya platser oftast själva tillhör en grupp som de senaste decennierna redan har hunnit dra fördel av möjligheten till enkelt och billigt flygresande. Att omfamna den snabba utveckling mot elflyg som nu sker eller att driva på framväxten av koldioxidneutrala flygbränslen borde vara en betydligt rimligare reaktion bland världens klimataktivister.

Kanske är det också mot bakgrund av flygskamsdebatten man ska förstå de negativa reaktionerna i media och bland debattörer på de första svenska charterflygen till Medelhavet efter vårens coronanedstängning. Flygskammarna hade sannolikt hoppats att människor skulle stanna hemma och följa kultursidornas uppmaningar till klimatpuritanism. Men i stället satte folk på sig munskydd och tog första bästa plan till Rhodos.

I alla tider har människor drömt om att kunna flyga. När bröderna Orville och Wilbur Wright den 17 december 1903 flög 36,5 meter med sin flygmaskin vid Kitty Hawks sanddyner på den amerikanska Atlantkusten togs första steget. 747:an gjorde att drömmen inte längre var förunnad endast ett fåtal.

Jumbojeten kommer att bli en allt ovanligare syn på världens flygplatser. Men om det är något coronapandemins nedstängningar lärt oss är det hur mycket möjligheterna till internationellt resande betyder för oss. När Pan Am 1966 lade sin första beställning på jumbon konstaterade bolagets chef, Juan Trippe, att 747:an skulle bli “ett storslaget vapen för fred, och konkurrera med de interkontinentala missilerna om mänsklighetens öde”. Han fick rätt.