Rysslands anfallskrig mot Ukraina har fått samtliga riksdagspartier att ompröva sin syn på försvarspolitiken. Försvarsanslaget ska höjas, totalförsvaret stärkas och tidigare motståndare mot Nato-medlemskap börjar nu (långsamt) vända i frågan.
Men det allvarliga säkerhetsläget visar också på behovet av en omvärdering av den mer övergripande säkerhetspolitiken.
Stiftelsen Doku, som granskar den islamistiska miljön, rapporterade tidigare i veckan att antalet utvisningsdömda individer som enligt Säkerhetspolisen utgör ett hot mot rikets säkerhet ökat under förra året (28/3). År 2020 låg antalet identifierade säkerhetshot på 200 personer. År 2021 hade antalet ökat till 250 personer. Det rör sig om individer med koppling till terrorism eller spionage.
Problemet är dock att få av dessa personer utvisas, vilket innebär att Säpo måste hålla koll på individer som egentligen inte har någon rätt att vistas i Sverige. Att utvisningarna inte verkställs beror på så kallade verkställighetshinder. Det kan handla om att individen i fråga kan utsättas för risker i sitt hemland, att den utvisningsdömde inte är samarbetsvillig eller att mottagarlandet vägrar att ta emot individen.
LÄS MER: IS-kvinnornas glädje avslöjar Sveriges misslyckande
Att utländska säkerhetshot tillåts stanna kvar i Sverige är ett problem som varit känt länge. Trots det har regeringen inte agerat för att försöka undanröja dessa hinder.
Ett annat allvarligt säkerhetsproblem är att Sverige saknar möjligheten att återkalla medborgarskap för personer med dubbelt medborgarskap, även om beslutet att tilldela medborgarskap fattats på felaktiga grunder eller om individen utgör ett säkerhetshot.
I början av 2000-talet avslöjades en muthärva på Migrationsverket. Två handläggare hade mot betalning beviljat medborgarskap för sammanlagt 28 personer varav flera var grovt kriminella (DN 19/6 2002). En av de individer som mutade till sig ett medborgarskap misstänktes även för industrispionage. Men medborgarskapet som mannen lyckades få på felaktiga grunder hindrade utvisning från Sverige.
Mutskandalen tvingande den dåvarande S-regeringen att tillsätta en utredning om återkallande av medborgarskap, men varken Socialdemokraterna eller den efterföljande alliansregeringen följde tyvärr upp förslaget. Nu, 20 år efter muthärvan, saknar Sverige fortfarande möjlighet till att återkalla medborgarskap. Men bland flera nordiska och europeiska länder är en sådan möjlighet en självklarhet i deras medborgarskapslagar.
Om våra folkvalda makthavare vill stärka svensk säkerhet måste det givetvis bli ändring på allt detta. Vi får inte låta svenska medborgarskap utnyttjas av utlänningar med skadliga avsikter gentemot riket eller dess medborgare. Och fler utvisningsdömda säkerhetshot måste utvisas från Sverige. Är regeringen redo att göra något åt dessa uppenbara säkerhetsproblem?
LÄS MER: Är imamernas trygghet viktigare än vår?
LÄS MER: Överge inte de tuffa förortsmammorna
