I kontakten med Myndighetssverige kan kulturkrockar uppstå.
I kontakten med Myndighetssverige kan kulturkrockar uppstå. Bild: Henrik Holmberg / TT

Naomi Abramowicz: Utan kunskap om Sverige stannar invandrare i livslångt utanförskap

Om inte ännu fler utrikes födda ska hamna hos Kronofogden behövs bättre kunskapsförmedling om hur det svenska ekonomiska och juridiska systemet fungerar.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

”Välkommen till Sverige, här är reglerna, nu kör vi”. Så anser arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) att den som är ny till Sverige ska välkomnas framöver (SvD 19/3). Det står också i Tidöavtalet, om än med något mer formellt språk. En utredning ska tillsättas som ska lämna förslag om en obligatorisk samhällsintroduktion och samhällsorientering för nyanlända. Tanken är att utbildningen ska avslutas med ett prov i samhällskunskap, med krav på godkänt.

Det är en reform som borde ha genomförts för flera decennier sedan, och helst långt innan den stora flyktinginvandringen 2015 och 2016. De som kommer hit från andra delar av världen behöver mer kunskap om Sverige om de ska kunna bygga en gott liv för sig och sin familj.

ANNONS

Det handlar inte enbart om sådant som jämställdhet och religionsfrihet. Människor behöver även förstå det svenska ekonomiska och juridiska systemet. Annars finns det en överhängande risk att de försätter sig i skuld.

Det visar avhandlingen ”Rätten och socialt utanförskap: Funktioner och dysfunktioner av det svenska rättsliga systemet utifrån överskuldsättningen bland utrikes födda” från Lunds universitet. Författaren Davor Vuleta, forskare i rättssociologi och analytiker vid Kronofogden, har undersökt varför invandrare är överrepresenterade hos Kronofogden med hela 64 procent.

Det kan delvis förklaras med arbetslöshet och låga inkomster. Men det är inte det enda skälet. ”Många visste inte hur Kronofogden arbetar, hur betalningsanmärkningar fungerar eller vad ränta och inkasso är”, enligt Vuleta.

Det är värt att påtala att det här inte är människor som passerade Öresundsbron i går. De som intervjuades i Vuletas studie hade bott i Sverige i snitt 18 år, och som kortast åtta år. Ändå är det oroväckande många som varken förstår hur myndigheter arbetar eller kan tillräckligt bra svenska för att kunna kommunicera med dem.

En man berättar att han inte trodde att han behövde betala den gamla radio- och tv-avgiften, eftersom han inte ägde sitt boende. En annan säger att hans svenska inte är särskilt bra, utan att han bara skrev på papper från Skatteverket utan att förstå vad de betydde. Flera av dem har inte ens känt till att de har haft skulder förrän de fick brev från Kronofogden.

ANNONS

Det vore fel att enbart lägga skulden på dem som kommer hit från länder som är så långt ifrån Sverige som man kan komma. Man måste ha förståelse för att kulturkrockar uppstår. Det gäller inte bara kulturellt och socialt utan även juridiskt och ekonomiskt. Förutom att Sverige är en rättsstat där individens fri- och rättigheter står i centrum är det en avancerad digitaliserad ekonomi.

Många är exempelvis vana vid en myndighetskultur som är väsensskild från den svenska. Det är tillräckligt svårt för en svensk att förstå sig på fransk eller polsk byråkrati. Jämför då skillnaderna mellan byråkratin i Mellanöstern och Nordafrika – där det närmast är regel att ägna sig åt utpressning och fiffel – och svenska tjänstemäns hederskodex om redlighet och nit.

Flera av deltagarna i studien säger att den svenska byråkratin är för ”kall” och ”strikt”. Det är inte konstigt om man är van vid att kunna förhandla med myndigheter, till skillnad från i Sverige där rättssäkerheten ska gå först och förhandlingsmånen med statsbyråkrater är nära noll. Det är något som fler invandrare behöver ha kännedom om, innan de sitter med krav från Kronofogden och försöker förklara för en nitisk tjänsteman varför de inte har råd att betala sina skulder.

ANNONS

Det hade inte behövt vara så här illa, att invandrare som har bott i Sverige i åratal fortfarande inte förstår hur samhället är uppbyggt. Under de senaste 20 åren har det kommit flera politiska förslag som har syftat till att öka invandrares kunskaper i svenska och om Sverige genom prov. Dessvärre har förslagen motarbetats och stämplats som främlingsfientliga eller rentav rasistiska.

Den svenska dumsnällheten har vaggat in människor i en falsk trygghet. Utan goda svenskkunskaper och en förståelse för samhället är man närmast dömd till ett liv i utanförskap.

Flera deltagare i studien efterfrågar faktiskt att svenska myndigheter, redan från första stund, informerar om det ekonomiska systemet. Det bör ingå i Tidöpartiernas obligatoriska samhällsintroduktion om inte ännu fler utrikes födda ska hamna i skuldfällan. Välkommen till Sverige, det här är Kronofogden, ränta och inkasso, nu kör vi.

ANNONS