Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

 Bild: Meli Petersson Ellafi
Bild: Meli Petersson Ellafi

Peter Hjörne: Utan hopp ingen mening

Klimatforskarna har i decennier varnat för det som nu påtagligt sker. Det är över 30 år sedan den första IPCC-rapporten publicerades som varnade för de miljö- och klimatmässiga följderna av den globala uppvärmningen.
Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

En ljuvlig sommar går mot sitt lite vemodiga slut. Vid morgonbadet säger grannen att han inte kan påminna sig en bättre badsommar. Sol, laber bris, varmt i vattnet och inga maneter. Denna ovanliga sommar, har man nästan kunnat lita på vädret och planera för middagar i trädgården under medelhavsljumma kvällar.

Trädgårdarna har prunkat som aldrig förr med lagom mängder värme och regn - "en vänlig grönskas rika dräkt har smyckat dal och ängar, nu smeker vindens ljumma fläkt de fagra örtesängar. Och solens ljus och lundens sus och bäckens brus bland viden förkunnar sommartiden" som psalmen lyder.

Men det har räckt att höja blicken till morgontidningen och TV:n för att inse att allt inte står rätt till, om man inte blivit varse det tidigare. Sommaren har varit en parad av extremväder jorden runt och katastroferna har krupit närmre vår synbara idyll. Det brinner i Grekland i ett område stort som Gotland. Bränder rasar i Italien, Turkiet, Oregon och Ryssland. USA:s västkust har stått i brand. Extremhetta och värmeböljor plågar världen.

I Greklands huvudstad Aten hålls Akropolis stängt på dagarna - det är helt enkelt för varmt. Ökenvärme på uppemot 50 grader i Kanada. Stormar, skyfall, monsunregn, jordskred och översvämningar - i Belgien, Kina och Indien. Tyskland har chockats av de värsta översvämningarna på 150 år. Hus, broar och vägar bortspolade av vattenmassorna, inställd tågtrafik, elavbrott, brist på dricksvatten, tusentals hemlösa och hundratals döda.

Samtidigt fortskrider de "långsammare", stora och omvälvande klimatförändringarna i accelererande takt. Det visar FN:s klimatpanel IPCC i sin senaste stora klimatrapport som presenterades i måndags. IPCC gör inga egna studier utan dess 234 forskare utvärderar och sammanväger 14 000 vetenskapliga artiklar och publicerade studier inom området. Rapporten är godkänd av samtliga FN-länder och är alltså det aktuella kunskapsläget om klimatförändringarna.

Slutsatserna är lika tydliga som skrämmande. Människan har orsakat klimatförändringarna, uppvärmningen av planeten går fort, vilket redan nu ger extremväder - torka, värmeböljor, skyfall, översvämningar och bränder.

– Klimatförändringarna är här och nu. Vi behöver hantera det som en akut kris, sa Inger Andersson som är chef för FN:s miljöprogram UNEP, när IPCC:s rapport presenterades.

– Planeten befinner sig i ett akutläge. Vad vi gör i år och de kommande en två åren kommer troligtvis påverka livsförhållandena för alla framtida generationer, sa klimatforskaren Johan Rockström i sitt vinterprogram förra året.

Klimatforskarna har i decennier varnat för det som nu påtagligt sker. Det är över 30 år sedan den första IPCC-rapporten publicerades som varnade för de miljö- och klimatmässiga följderna av den globala uppvärmningen.

Det är 15 år sedan den brittiske ekonomen Nicholas Stern publicerade den så kallade Sternrapporten, på uppdrag av den dåvarande brittiske finansministern Gordon Brown, där följderna av uppvärmningen mäts i pengar. 4 - 5 graders ökning fram till sekelskiftet skulle kosta 5 - 20 procent av världens samlade bruttonationalprodukt. Bromsas däremot de skenande växthusgasutsläppen skulle kostnaden bara vara en procent fram till 2050.

Likväl har utsläppen fortsatt, trots att de borde minska med 6 - 7 procent per år. Temperaturen fortsätter att stiga. Just nu rör vi oss längs en väg som tar oss till 3 - 4 graders ökning om 80 år. På 40 år har vi lyckats förinta 60 procent av ryggradsdjuren på jorden, döda valar och sköldpaddor flyter upp med magarna fulla av plast, 80 procent av världens flygande insekter har dött ut de senaste 30 åren.

En isländsk glaciär har dödförklarats och Antarktis glaciärer riskerar att glida ut i havet. De arktiska isarna smälter snabbt. Hälften av Stora Barriärrevet har gått förlorat. Permafrosten tinar, Amazonas regnskogar är hotade, Golfströmmen mattas av och de nordliga jetströmmarna påverkas. Vi kan vara över eller nära så kallade "tipping points", oåterkalleliga skiften i de system som styr jordens miljö.

– Politikerna borde inte behöva fler påminnelser om lägets allvar, de borde agera, sa Johan Rockström när IPCC-rapporten publicerades.

Världen vet redan. I en stor opinionsundersökning gjord av FN:s utvecklingsprogram och Oxforduniversitetet har människor i 50 länder, som omfattar hälften av jorden befolkning, fått svara på hur de ser på framtiden och klimatet. 64 procent anser att klimatförändringarna är en nödsituation. EU har utlyst klimatnödläge liksom långt över 1 000 kommuner och regioner. Flera statsledare stöder utlysande av ett planetärt nödläge.

Och agerar världens länder samlat och kraftfullt har vi en chans att rädda vår lilla, ömtåliga och vackra planet för kommande generationer.

– Jag tror att vi kan fixa det bara vi bestämmer oss, har Johan Rockström sagt. Det behövs en storskalig kraftsamling av vetenskap, politik, offentlig sektor och industri med globala transformationer och stora strukturförändringar inom planetens gränser. Viktigaste är ett slutdatum för all utvinning av fossila bränslen.

Vi kan vända utvecklingen, sa den sommarpratande professorn i biologisk mångfald Alexandre Antonelli. Goda exempel visar hur vi kan vända utvecklingen.

Den makalöse naturskildraren Davis Attenborough, som har sett mer av vår planet än de flesta och som bevittnat människans katastrofala inverkan på jorden under sitt långa liv (född 1924), berättar i sin bok "Ett liv på vår planet" om sin vision för framtiden och lösningarna som kan rädda livet på vår planet. Han skriver:

"Vi kan ännu göra bättring, ta hand om våra avtryck, lägga om utvecklingens kurs och åter bli en art som lever i harmoni med naturen. Det enda som krävs är vilja. De följande årtiondena erbjuder en sista chansen att upprätta ett stabilt hem åt oss själva och återskapa den rika, friska och underbara värld vi har ärvt från våra avlägsna förfäder. Vår framtid på planeten, en enda plats där det veterligen finns liv av något slag, står på spel."

En annan framstående naturskildrare är biologen och författaren Stefan Edman, ser också ljus. I boken "Bråttom men inte kört" från 2020 berättar han varför han trots allt är hoppfull. Härom dagen skrev Stefan Edman till mig:

"Gårdagens IPCC-rapport är ju skrämmande! Läget är akut, men trots allt inte helt nattsvart. Klimatomställningen är fortfarande möjlig. Teknik, politik, ekonomiskt nytänkande, absolut! Men vår kultur måste och kan också hitta inspirationen, kraften, livslusten, ödmjukheten. I naturen själv, inte minst. Tror jag."

Inspirationen finns i hoppet om att det inte är "helt nattsvart", i att det finns mening i att försöka. "Hopp är inte optimism, inte övertygelsen om att något kommer att gå bra, utan vissheten om att något har en mening utan hänsyn till hur det kommer att gå", som den tjeckiske poeten och presidenten Vaclav Havel skrev.

Inspirationen och kraften finns också i insikten, på djupet, om vad vi alla riskerar att förlora och vad vi inte har rätt att ödelägga. Inspirationen finns i naturen omkring oss, i allt "som växer, krälar, kryper och flyger", som Stefan Edman skriver i sin och fotografen Tore Hagmans förtrollande essäbok "Förundran - Natur som ger livslust".

"Förundran är ett nyckelord för oss, vi blir ödmjuka och upprymda. Men också upprymda när vi tänker på att vår art håller på att utarma den biologiska mångfalden. Då blir förundran också en kraft till engagemang för det levande och för får framtid på Moder Jord."

Jag har inga recept, inga svar, inga lösningar. Bara en uppmaning och en påminnelse i all ödmjukhet: Läs, förundras och inspireras av både David Attenboroughs och Stefan Edmans böcker! Minns och förundras över allt det fantastiska vi fått ta del av i vår vackra del av världen, vid Sveriges västra kust, denna fina sommar!