Det finns risk att vi får en spökstad i delar av stan varnas det för i Göteborgskrögarnas samtal ”Krögarsnack”, som finns inspelat på Youtube. Konkurserna och uppsägningarna har duggat tätt den senaste tiden, både i Göteborg och på andra håll. Restaurangbranschen tillhör de hårdast drabbade. Men även den allmänna butiksdöden lär kunna skära nya stora revor i stadsbilden.
En stad präglas av sina butiker och restauranger. Tomma skyltfönster är ett tecken på förfall. Det signalerar nedgång, otrygghet och fattigdom. Att den sociala väven är trasig.
Regeringen har visserligen infört en rad stödåtgärder för att hålla företagandet vid liv. Men de flesta baseras på lån, kräver insatser från banker och fastighetsbolag, och att företagarna ligger ute med pengar. För mindre företag – merparten av alla företag är små – är det ofta svårt. Att låna till rörliga kostnader, personal och hyror, ingår inte i sunt, normalt företagande.
Både Tyskland och våra nordiska grannländer har valt modeller där företagen kompenseras direkt för sina fasta kostnader till nästan hela beloppet. Tyskland ger företag med upp till 10 anställda ett direktstöd på mellan 9 000 och 15 000 euro, utan krav på återbetalning. Tyska staten ger också kreditgarantier till 100 procent – att jämföra med 70 procent som i Sverige. Den svenska modellen bortser från att mindre företag kan ha svårt att låna pengar även i vanliga fall. Naturligtvis gäller det ännu mer nu.
I Danmark och Norge går staten in och täcker merparten av de fasta kostnaderna för de företag som tappat mer än 30-40 procent av sin omsättning. Kraven på att Sverige ska gå samma väg blir starkare. Svenskt Näringsliv varnar för att nästan var femte företag riskerar att gå i konkurs före sommaren om inte mer görs. Den danska modellen skulle halvera den siffran.
Finansdepartementet verkar streta emot. Finansminister Magdalena Andersson pekar till exempel på att Sverige inte stängt ned samhället på samma sätt som i grannländerna. Det är förstås sant. Men effekterna för butiker och restauranger är ändå livshotande. Ett omsättningsstöd skulle dessutom rikta sig just till de företag som är värst drabbade.
Visst finns det risker med att betala ut företagsstöd. Oseriösa aktörer kan tänkas vilja trixa med siffrorna. Det är illa. Det är inte den med sämst moral som ska överleva krisen, medan de seriösa konkurrenterna går under. Men det går att hantera med kontroller. Speciellt när det rör sig om en tillfällig insats.
Det andra argumentet som finansministern framfört är att regeringen måste ha pengar kvar till senare insatser. Det är inte ett särskilt starkt argument. Att inte sätta in kraftiga stödåtgärder nu är en minst lika stor risk som att göra för mycket.
Offentlig ekonomi skiljer sig från en vanlig hushållsbudget. Det finns väldigt goda skäl för staten att spendera när ekonomin går på lågvarv. Det är nämligen när hjulen snurrar som rikedomen växer och staten får in skattemedel. Arbetslöshet och företagskonkurser slår inte bara direkt mot dem som arbetar och verkar i det privata näringslivet utan även indirekt mot möjligheten att upprätthålla en god välfärd.
Både högeroppositionen och regeringens stödpartier C och L trycker nu på för mer handfasta åtgärder. Men det finns inte mycket tid att spela med. Pengarna behövs nu. Låt oss slippa ett Göteborg med gapande hål i fasaderna.
