Bara för 15 år sedan var sjöfartens utsläpp av luftföroreningar – kväveoxider, svavel mm - längs Europas kuster ungefär lika stora som alla landbaserade utsläpp i Europa från industrier, sopförbränning, kolkraftverk, trafik – tillsammans. Ändå var intresset för sjöfart från miljörörelsen, media, myndigheter och politiker rätt begränsat. Samtidigt som sjöfarten redan då svarade för cirka 90 % av allt gods till och från Sverige och hade stor betydelse för näringsliv och arbetstillfällen. Men tack och lov har mycket förändrats i en positiv riktning på senare år. Myndigheterna är mer vakna och har till exempel nyligen upptäckt att de räknat fel på utsläppen av koldioxid i svenska vatten. Sjöfartens totala utsläpp är desamma men media kan peka på att inrikes sjöfart släpper ut mer koldioxid än inrikesflyget. Och SVT granskade kryssningsfartygens miljöpåverkan, vilket är välkommet.
Det intressanta är att sjöfarten, framförallt fraktfartygen, är på väg att minska sina utsläpp rejält. Några av nyckelspelarna för denna utveckling när det gäller miljö och klimat finns inom en radie på några 100 meter på den lilla ön Donsö med cirka 1500 invånare i Göteborgs södra skärgård. Här har en dryg handfull rederier – relativt små men effektiva familjeföretag – blivit världsledande när det gäller miljö- och energiteknik – först och främst inom sitt fraktområde olje- och kemiprodukter med fartyg på upp till 25 000 dödviktston. Fartygen som trafikerar i huvudsak norra Europa ligger troligen i topp även om man jämför med andra sektorer som bulk-, styckegods- och containerfartyg.
Ett av rederierna – Furetank – har tillsammans med Älvtank och Lidköpingsrederiet Thunbolaget beställt sex nya fartyg för två miljarder kronor från Avic Dingheng Shipbuilding strax norr om Shanghai - varav fem nu är levererade. De drivs av dual-fuel-motorer med flytande naturgas som huvudbränsle, och har troligen världens bästa miljöprestanda för fartyg. Furetank har därför i genomsnitt för sina fartyg redan uppnått det klimatmål – avseende utsläpp av koldioxid – som FN/IMO har satt upp till år 2050 för sjöfarten. Man ligger högst rankad inom de två största miljömärkningssystemen – Clean Shipping Index (CSI) och Environmental Ship Index (ESI). Det kan noteras att CSI förutom klimat och luftföroreningar även omfattar kemikalier, vatten och avfall. Utsläppen av kväveoxider, svavel och partiklar från de nya fartygen minskar med upp till 99 procent jämfört med konventionella fartyg. Koldioxid med 55 procent, bränsleförbrukningen med 40 procent. Man blandar in 5 procent biogas. Det är otroliga siffror. Jag frågar hur allt detta är möjligt. VD Lars Höglund svarar att det är tack vare en enorm teknikutveckling och ett samarbete mellan rederierna på Donsö. En starkt pådrivande kraft har varit kunderna inom kemi- och oljeindustrin som ställt allt högre miljökrav. Även de andra – Chalmers Lighthouse, SSPA, Stena-sfären med flera, i det sjöfartskluster som finns i Göteborg – har spelat en stor roll.
Kompetent folk från Furetank, Donsötank, Sirius, Terntank och Älvtank sätter sig ner med några av Sveriges främsta konstruktörer av fartyg – till exempel de på FKAB i Uddevalla – brainstormar och överför idéerna till ritbordet. Terntank var först ut att beställa den nya typen av fartyg med LNG-drift (flytande naturgas) redan 2013. Deras VD, Tryggve Möller, blev sedan inbjuden att berätta om rederiets miljöarbete vid FN:s miljökonferens i New York 2017, vilket ger en fingervisning om nivån på det som sker på Donsö. Rederierna samarbetar med varandra om tekniska lösningar och sporrar varandra att bli ännu bättre. Banden mellan familjer och företag är starka. I generationer har man utvecklat idéer, sammanhållning och engagemang. Man har alltid legat långt före lagstiftningen, exempelvis när det gäller dubbla skrov för oljetankers.
Ser vi framåt kan vi hoppas att det samarbete – Gothia Tankers Alliance - som Furetank inlett med bland andra Thunbolaget kan bidra till att få fart på den svenska inlandssjöfarten – ett viktigt projekt som hittills schabblats bort av Transportstyrelsen med flera myndigheter. Om mer gods flyttades över till fartyg skulle utsläpp, olyckor och slitage från vägtransporter kunna minskas väsentligt. Ett typiskt inlandsfartyg kan ersätta 100-300 lastbilar.
