I fredags blev katolska kyrkan vid Heden utsatt för omfattande vandalisering, rapporterar GP (13/11). Med en brandsläckare sprutade gärningsmannen skummedel över ett ljuskapell där människor tänt minnesljus för avlidna. Präststolen och läsningspulpeten vräktes omkull. Alla föremål på altaret vältes och hamnade på golvet. Någon tog sig helt enkelt in i kyrkan för att löpa amok.
”Jag funderar på om gärningspersonen vet en del om kristen symbolik. För det som gjorts är väldigt specifikt”, säger kyrkoherden Tobias Unnerstål till SVT (14/11). En enda gång om året tas alla saker bort från altaret i vanliga fall: på långfredagen. Unnerstrål tolkar det som att gärningsmannen tycks ha velat skapa en evig långfredag. Vem som ligger bakom attacken och vad som är motivet är i skrivande stund inte klarlagt.
Katolska kyrkan på Heden är inte den enda religiösa församlingen som utsatts för en attack den senaste tiden. I augusti blev Västra Skrälinge kyrka i Malmö utsatt för vandalisering flera dagar i rad. Gärningsmännen kastade in stenar i kyrkan och välte omkull en staty. Fönsterrutor krossades. Församlingen fick anlita väktare för dygnet runt-bevakning.
Säkerhet kostar. Det vet inte minst Sveriges judiska samfund. Tidigare i år meddelade Judiska församlingen i Göteborg att kostnaderna för säkerhet har ökat med cirka 200 procent på tio år (GP 27/1). Inte minst har rigorösa säkerhetsarrangemang krävts efter attacken mot församlingen 2017, då tre unga män, varav två flyktingar från Palestina, gick till angrepp med brinnande föremål. Enligt åklagaren var gärningsmännen upprörda över USA:s beslut att flytta den amerikanska ambassaden i Israel från Tel Aviv till Jerusalem (GT 25/6 2018).
Antalet anmälningar om antikristna, antisemitiska och muslimfientliga hatbrott har ökat sedan 2008, enligt statistik från Brå (2018). Olaga hot och ofredande är vanligast, förutom brott med antisemitiska motiv där hets mot folkgrupp står för nästan hälften av alla anmälningar. Gällande anmälningar om brott med så kallat kristofobiskt motiv stod skadegörelse och klotter för 39 procent av polisanmälningarna.
Hets mot folkgrupp har på totalen ökat med 87 procent sedan 2013. Skadegörelse mot religiösa byggnader som kyrkor, moskéer och synagogor har ökat med 115 procent under samma period.
Att gå till attack mot en religiös byggnad är vid en första anblick kanske inte värre än att krossa en ruta på en busskur eller klottra ner en spårvagn. Men det finns något som skiljer ut de här brotten. Att ta en brandsläckare och spruta ner ljus som människor har tänt för att hedra och minnas sina avlidna släktingar är en djup kränkning. Attacken riktas mot det som människor håller heligt – inne i deras egen byggnad. I Sverige får man kritisera och häckla religion. Det ingår i yttrandefriheten. Men det är något annat att gå bärsärkagång inuti någon annans församlingslokal.
I vissa fall handlar det också om kulturhistoriskt viktiga föremål. 2018 fick några personer för sig att spreja ner Hogräns kyrka på Gotland. Hela kyrkan vandaliserades, även här med hjälp av en brandsläckare. Kyrkan är från medeltiden och flera inventarier har högt kulturhistoriskt värde, som dopfunten och ett triumfkrucifix som båda är från 1100-talet. När vandalerna sprejade ner kyrkan äventyrade de ett nästan tusenårigt kulturarv.
Det är av yttersta vikt att politiken tar dessa incidenter på allvar och inte slätar över angreppen med hänvisning till att det är pojkstreck, eller att det finns ett politiskt missnöje, så som ofta skett med antisemitiska hatbrott i Malmö.
Vi kan inte luta oss tillbaka och känna att vi ska vara glada att det åtminstone inte rörde sig om ett dödligt terrordåd. I ett multireligiöst samhälle där konflikter och spänningar mellan grupper riskerar att öka är det viktigt att hålla fast vid principen att människor har rätt att be och sörja sina döda i fred från vandaler och klottrare.
