Har ni också märkt av att slutsumman på elräkningarna skjutit i höjden på sistone? Det rörliga elpriset tenderar att gå upp på vintern. Det påverkas av väder och vind, hur mycket vatten som finns i vattenmagasinen etc. Det är i denna del du kan byta elbolag och köpa el från något av alla de bolag som är verksamma på den konkurrensutsatta svenska elleverantörsmarknaden.
En viktig del av elkostnaden kan du emellertid inte påverka. Den styrs inte heller av väder och vind: Elnätsavgiften. Det är den avgift som elbolaget som har hand om ledningarna till ditt hus tar ut. Och denna kostnad har skenat. Enligt en undersökning som Villaägarna låtit göra ökade elnätsavgifterna för ett vanligt hushåll med i snitt 64 procent i Sverige mellan 2009 och 2017. Det är Europarekord. Nätkostnaden utgör också en större andel av totalkostnaden för svenska hushåll än för jämförbara länder. Nätkostnaden utgör den enskilt största delen av elräkningen för många hushåll. De övriga två delarna är skatter och elpris (för själva elen). 2017 låg elnätsavgiften på i snitt 0,82 kronor/kWh medan det europeiska snittet var 0,48 kronor/kWh. Sverige ligger i topp (tvåa efter Belgien) även räknat i kronor och ören.
Enligt den så kallade Nils Holgersson-rapporten, som flera stora aktörer på bostadsmarknaden står bakom, har avgifterna ökat med ytterligare 5,1 procent sedan 2017. De tre stora bolagen Vattenfall, Ellevio och E.ON kontrollerar elnäten i 141 av landets 290 kommuner, vilket ger dem en privat monopolställning. Statligt ägda Vattenfall har sedan 2014 höjt sina priser med 41 procent.
Skillnaderna mellan kommunerna är stora. I Borlänge, som haft lägst ökning, betalar man 49,6 öre/kWh. I jämtländska Berg betalar man 145,21 öre/kWh. Göteborg ligger med sina 61,27 snarast i det lägre spannet. Stockholm ligger på 77,94, Malmö på 108,64 och Uppsala på 104,32. Noterbart är att de kommuner som har lägst elnätsavgift har kommunala energibolag medan de högsta avgifterna tas ut av mindre privata aktörer strax följda av Vattenfall.
När jag talar med Borlänge Energi om hur de kan hålla en så låg avgift framhåller de snarare ett långsiktigt underhållsarbete än lågt satta avkastningskrav. De klarar även att kombinera låg miljöpåverkan med ett lågt pris. För det finns mycket de stora bolagen kan skylla på. Miljöomställningen är ett populärt argument som tål att synas i sömmarna. Enligt energiöverenskommelsen från 2016, som S, MP, M, KD och C står bakom, ska all elproduktion i Sverige vara förnybar om 20 år. Kostnaden beräknas bli 1500 miljarder kronor, om inriktningen på att avveckla kärnkraften står fast. Risken är förstås att kostnaden blir ännu högre för hushållen om omställningen används som argument för extra prishöjningar i rent profitsyfte.
I grunden bör man utgå från att privata monopol är ett problem. Här talar vi inte om en ledande marknadsposition utan bokstavligen om att konkurrens inte finns. Att dagens reglering är otillräcklig torde vara uppenbart. Ska vi dessutom gå över till elbilar för miljöns skull kan vi inte samtidigt ha skenande elpriser.
Uppdatering: I en tidigare version av artikeln stod det kronor/kWh även i fjärde stycket. Det ska självfallet vara öre/kWh där.
