I Sverige finns en självbild att vi lever i ett land som inte är korrupt, där nepotism är något främmande och där gemensamma medel behandlas varsamt och respektfullt. Det är inte bara något vi har fått för oss. Enligt de flesta mått som kan användas för att beskriva nivån av korruption i ett land så ligger Sverige bra till. Tjänstemän tar sällan emot mutor, kommunala pengar försvinner inte ned i politikers fickor och det finns system för insyn, internkontroll och efterlevnad av regler.
Men ett problem med de mätmetoder som underbygger självbilden om det icke-korrupta Sverige är att måtten som används inte är tillräckligt heltäckande. Det går helt enkelt inte att fånga upp mycket av den mer lågmälda korruption som kan finnas i ett land - som oaktsamhet med gemensamma medel eller vänskapskorruption.
Tills nu. Företagaren Jens Nylander har ägnat sig åt alltifrån hörlurar till mjukvaruutveckling men har nu även förenat sitt tekniska kunnande med en vilja att avslöja den dolda korruptionen i Sverige.
Sedan ett par månader har Nylanders databas över svenska kommuners fakturor, utbetalda medel och upphandlingar varit offentlig. Databasen rymmer ”51 miljoner fakturor och 304 401 leverantörer från 248 kommuner, 18 regioner, 72 kommunala bolag, 22 universitet/högskolor samt 38 myndigheter”. Det finns knappt något köp, avtal eller upphandling som inte finns med i databasen och den uppdateras ständigt.
I teorin finns förstås allt detta redan tillgängligt, för den som vet vad han eller hon letar efter och som begär ut materialet. Problemet är att om man letar efter oegentligheter så är det svårt att veta var man ska börja. Det är detta som Nylanders databas och det AI-verktyg som analyserar informationen hjälper till med.
Databasen är kanske det enskilt viktigaste som har gjorts för att genomlysa svensk offentlig förvaltning sedan offentlighetsprincipen instiftades. Redskapet är enkelt att använda och kan brukas av vem som helst. Men, här finns en viktig funktion som gör databasen till något mer än en sökmotor i offentliga dokument, Nylanders verktyg kan även upptäcka anomalier i materialet. Det vill säga sådant som sticker ut och bryter mönstret.
Nylander har valt att inte offentliggöra dessa avvikelser som verktyget upptäcker på grund av risken för att någon blir felaktigt utpekad. Men det finns ett enkelt sätt för grävande journalister att ta del av materialet och därefter bilda sig en uppfattning om det finns något där som förtjänar att grävas mer i. Nylander konkurrerar inte med etablerad journalistik – tvärtom – han erbjuder en tjänst som gör det journalistiska arbetet bättre.
Traditionellt går grävande journalistik ofta ut på att journalister hittar ledtrådar, får tips och underrättelser som de sedan tar vidare. Det kan liknas lite vid att fiska. Är man duktig så vet man vart den intressanta fångsten finns, vilken tid man ska vara där och med vilket bete. Ibland nappar det, ibland inte. Nylanders metod är lite annorlunda. Vad han i praktiken gör, om man ska dra fiskemetaforen till sin spets, är att tömma sjön på vatten och se vad som finns på botten.
Nylanders AI-tjänst kan upptäcka sådant som det tills nu krävdes ett aktivt tips för att det skulle bli funnet. Givet att svensk offentlig sektor är så stor kommer det aldrig gå att finna alla oegentligheter om vi inte får hjälp av exempelvis en flexibel AI som kan behandla stora mängder information åt oss.
Trots att tjänsten är såpass färsk har redan mycket avslöjats. Det verkar i Sverige finnas en närmast systematisk oaktsamhet med offentliga medel. Kommuner omförhandlar sällan avtal och låter dem löpa på trots att tjänster inte används. Tjänster köpes långt över marknadspris eller upphandlas helt felaktigt.
Det senaste exemplet är hur statliga Vinnova köpte in en konsult som skulle hjälpa generaldirektören två till tre dagar i veckan. Trots att avtalet bara avsåg en kortare tidsperiod fakturerades 8,6 miljoner kronor. Timkostnaden var långt över ramavtalets takpris och fakturor fortsatte att komma in långt efter att arbetet skulle varit slutfört. Vinnova svarar inte trots förfrågningar på Nylanders frågor. Granskningen av Vinnova är förhoppningsvis bara en försmak av de många gräv och avslöjanden som Nylanders tjänst kommer att hjälpa till med den kommande tiden.
Den svenska offentlighetsprincipen är fantastisk, den ger oss medborgare möjlighet att följa hur styret i vårt land arbetar och fungerar. Men i praktiken har korrupta personer kunnat gömma sig i det brus som alla miljoner fakturor och upphandlingar utgör. Den tiden är över.
Anmäl dig till Adams nyhetsbrev
Varför pratar vi om det vi pratar om? GP:s Adam Cwejman omvärldsbevakar och delar det som fått honom att tänka till.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
