Sverige måste släppa marijuanaextremismen

En ny studie visar att cannabisbruket är betydligt högre i Sverige än vi tidigare trott. Därmed faller ett av de främsta argumenten för den restriktiva politiken mot lätta droger.

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästkolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum.

ANNONS
|

Sveriges lagar mot cannabisbruk hör till de hårdaste bland världens demokratier, och regeringen vill göra dem ännu strängare. De straffskärpningar mot bland annat ringa narkotikabrott som träder i kraft i juli innebär att det kan bli straffbart att ens köpa digitala vågar, då de kan användas av cannabiskonsumenter för att väga sina varor. Vi går mot att bli en sorts Nordens Singapore (utan det ekonomiska miraklet), där staten straffar små, offerlösa handlingar med en fullständigt oproportionerlig kraft.

Ny forskning visar att ett av den stränga narkotikapolitikens främsta argument dessutom vilar på felaktig data. De som argumenterar mot legalisering av cannabis, som Expressens dåvarande politiska chefredaktör Anna Dahlberg har gjort (23/12/22), pekar bland annat på siffror som visar att cannabisanvändningen i Sverige är relativt låg. En ny studie i den vetenskapliga tidskriften Addiction, som använder sig av en säkrare uppskattningsmetod än de direkta frågor som tidigare siffror vilar på, pekar på att de verkliga siffrorna snarare är mer än dubbelt så höga.

ANNONS

Enligt forskarna har till exempel över 43 procent av svenskar mellan 18–29 år testat cannabis till skillnad från 27 procent enligt de tidigare mätmetoderna, och över 13 procent den senaste månaden, mot under fyra procent enligt den gamla metoden.

Ingen data är fullständigt säker, men dessa siffror, och andra i studien, verkar slå undan benen på ett av de främsta argumenten för att Sverige ska fortsätta föra en narkotikapolitik med verkligheten som främsta fiende. I den utmärkta boken "Vi ger oss aldrig” (Volante 2022) visar journalisten Johan Wicklén hur Sveriges extrema attityd mot cannabis från sin början på 1960-talet vilat på ovetenskapliga myter och vanföreställningar, som att den som röker cannabis eller hasch helt plötsligt kan få en psykos och kasta sig ut genom ett fönster, eller att cannabis skulle vara skadligare än alkohol för en vuxen människa.

Det är alltså, som Wicklén påpekar, inte konstigt att unga, som i högre grad har upplevt samhällen där cannabis är kulturellt accepterat, också i högre utsträckning än andra är positiva till legalisering: i en undersökning uppgav 55 procent av de studerande att de kunde tänka sig en legalisering, likaså nästan hälften mellan 18 och 29 år.

Thailand, Kanada, allt större delar av USA, och snart Tyskland – listan över länder där svenskar möter cannabis som någonting normalt, som alkohol, är lång och ständigt växande. Som svensk besökare förstår man att den egna modellen inte är den enda möjliga och att den skräckpropaganda kring cannabis man matats med sedan barnsben inte hade så mycket med verkligheten att göra. När allt fler får denna erfarenhet lär hela korthuset falla ihop.

ANNONS

Liksom i andra frågor där Sverige varit internationellt extremt, som migrationspolitiken, är det en tidsfråga innan vi svänger, och då förmodligen över en natt. Förmodligen inte mot full legalisering, men avkriminalisering av eget bruk i ett första skede. Ju förr svenska beslutsfattare inser att det resursslösande kriget mot marijuanan är förlorat, desto bättre.

ANNONS