De kraftigt stigande matpriserna har påverkat så gott som alla. Särskilt hushåll som redan hade det knapert har hamnat i en riktigt jobbig sits när matpriserna ökat med en femtedel på ett år. Men alla gråter inte över inflationen.
Några som ser de höga priserna på livsmedel som ett gyllene tillfälle att berika sig själva är stöldligorna. De riktar in sig på dyra varor – inte minst kött.
Köttstölderna har ökat dramatiskt på senare tid. Och det är kriminella ligor som står för merparten. Enligt polisen är stölderna en del av den organiserade brottsligheten (DN 4/5).
Tjuveriet är som värst i storstäderna. Pontus Granqvist, butikschef på Ica Maxi i Angered, är en av dem som drabbats hårt. Tidigare i våras berättade han för DN om vilka det är som stjäl. Det är inte främst ”personer som älskar kött och ska sitta hemma och möla”, utan kriminella grupper som säljer köttet vidare till restauranger som inte bryr sig om var råvarorna kommer ifrån.
Nina Jelver, säkerhetschef på Svensk Handel, berättar hur det kan gå till. Tjuvarna arbetar i mindre grupper som går in i butiken med stora väskor eller Ikeakassar. Sedan går de fram till köttdisken, plockar på sig så mycket de kan och försvinner snabbt ut ur butiken (DN 27/2).
Handlarna gör vad de kan för att stoppa tjuvarna. På Ica Maxi i Angered har man satt upp övervakningskameror, installerat utpasseringsgrindar och lagt undan det dyraste köttet. Men det hjälper inte. Och polisen gör inte tillräckligt för att stoppa stölderna.
Butikschefen berättar för DN: ”Några civila väktare i butiken tog en man som stulit kött och jeans till ett värde av 10 000 kronor. Polisen kom och tog honom, och släppte honom här utanför butiken. Innan de här civila väktarna var klara med sitt arbetspass hade de tagit honom igen, när han stal kaffe till ett värde av 4 000 kronor.”
Polisen har länge fått kritik för att man lägger mängdbrott på hög. Riksrevisionen kom tidigare i år med en granskning där man drog slutsatsen att förmågan att lösa brott som butiksstölder, inbrott och skadegörelse är låg. Läget är ”allvarligt”, enligt granskningen, eftersom oförmågan leder till att tjuvarna ges fri lejd. Det får i sin tur negativa konsekvenser för allmänhetens förtroende för rättsstaten.
Bland handlarna är det förtroendet redan i botten. Enligt en undersökning från Svensk Handel anmäls 70 procent av brotten inte till polisen. Butiksägarna vet att en anmälan sällan leder till något.
Utvecklingen är inte acceptabel. Det går inte att avfärda stöldligornas framfart genom svenska matbutiker som inte så allvarliga eftersom ”ingen ju blir skjuten”. Handeln förlorar sex miljarder kronor varje år på stölder. Det är summor som i förlängningen hamnar hos kunderna när priserna måste justeras uppåt för att täcka upp inkomstbortfallet.
Och det kan få fler konsekvenser än så. När den lilla kvartershandlaren blir utsatt för den femtielfte stölden på kort tid kanske han känner att det inte är värt det längre, och lägger ned sin butik. Vilket i sin tur får en negativ effekt på lokalområdet, som får sämre service.
Både polisen och kommunen måste ta större ansvar. Polisen måste börja ta mängdbrotten på allvar. Kommunerna borde skärpa sina kontroller av restauranger för att säkerställa var köttet kommer ifrån. På så vis kan efterfrågan på stulna råvaror sjunka. Kommunen kan också bidra med att ha väktare utanför utsatta stormarknader. Sverige måste sätta ned foten mot stöldligorna innan de skalar upp sin verksamhet ännu mer.
LÄS MER: Sverige på väg att bli ett paradis för småkriminella
LÄS MER: Vi kan stoppa stöldligorna
