Uttrycket “boys will be boys” används ofta för att bortförklara tonårspojkars dumdristiga beteende. Alla grabbar har väl lagt av en stinkbomb i matsalen, busringt grannen eller på andra sätt uppvisat omognad. Men det finns vissa handlingar som inte kan bortförklaras med att pojkarna så småningom kommer att växa upp.
En sådan handling är att spela fotboll med levande djur. Det låter helt absurt, men det händer. Förra veckan bevittnade en man i Eslöv hur tre ungdomar på ett synnerligen brutalt vis sparkade boll i en park, rapporterade Lokaltidningen (10/9). I stället för fotbollar använde pojkarna gräsänder. Den förbipasserande mannen konfronterade pojkarna, som blev aggressiva och hotade att göra illa mannens hund.
Händelsen i Eslöv är inte det enda fallet av grovt djurplågeri under sommaren. I juni hittades änder ihjälsparkade i Österbybruk (SVT 7/6).
I Höganäs har flera fall inträffat där fåglar skjutits med pil (SVT 22/5).
I Malmö hittades kaniner spetsade till döds i en park (Aftonbladet 21/5).
Förra veckan fann vittnen hundratals skjutna änder i ett skogsparti i Bengtsfors. Fåglarna har troligen fötts upp och skjutits i underhållningssyfte (SVT 10/9).
Igelkottar verkar också vara utsatta, om man får tro rapporteringen. I juli hittades flera igelkottar stenade till döds i Sandviken (Gefle Dagblad 23/7). Till tidningen säger en boende: ”Det är synd att några barn är elaka mot dem, det är inte bara igelkottarna som skadas. Jag har sett att de trampat ihjäl fågelungar och både katter och hundar får sten kastat på sig”.
I Lindesberg hittades en igelkott som bränts och kluvits itu på en skolgård. Gärningsmännen hade också klottrat hakkors och bränt pizzakartonger (AB 8/8).
I Hultsfred såg ett vittne hur två personer sparkade ihjäl igelkottar (Dagens Vimmerby 31/8).
Djurplågeri blev en egen brottskod 2012. Anmälningarna om djurplågeri ökade några år efter att brottet infördes (Expressen 6/10 2015). I Västra Götaland är det särskilt illa. Sedan 2016 har antalet brott av detta slag ökat för varje år, rapporterar Skaraborgs Läns Tidning (9/8). För tre år sedan rapporterade TT att de misstänkta djurbrotten nått en rekordnivå. Jordbruksverket redovisar dock inte vilka typer av brott det rör sig om.
De allra flesta brott mot djur rör antagligen brister i hantering vid slakt, eller vanvård till följd av misskötsel av husdjur. De nästintill sadistiska inslagen där människor medvetet plågar djur är antagligen mycket ovanligt sett till antalet brott mot djur som helhet. Men det gör inte fenomenet mindre oroväckande.
Många barn har säkert stampat ihjäl myror eller dragit benen av en spindel. Riktigt små barn förstår inte att en katt skadas om man drar den i svansen. Men att som tonåring spela fotboll med gräsänder är något annat.
Vad beror beteendet på? Hänger det ihop med en bristande respekt för auktoriteter och ett behov bland dessa pojkar att visa fingret åt samhället? Är problemet ett utbrett machoideal där man får status genom att visa sig brutal?
De exempel där djurplågarna uppvisat aggressivt beteende mot förbipasserande, eldat och klottrat hakkors är ett tecken på att djurplågeriet är en del av ett i övrigt samhällsfrånvänt beteende.
Enligt psykologiprofessor Pär Anders Granhag är djurplågeri tyvärr vanligare än vad man kan tro. Till TT säger han att djurplågare kan lida av personlighetsstörningar och en vilja att känna makt (TT/VK 25/8 2018). Ensamma galningar är en sak - när beteendet sker i grupp blir det extra obehagligt.
Men kanske räcker det att det finns en person i gruppen som har hög status och som har en rubbad empati. Grupptryck spelar stor roll, särskilt för ungdomar. Det uppmärksammade fallet för några år sedan, då en grupp unga män torterade kaniner i ett naturreservat och i en källare, slutade med att en av de åtalade kräktes av obehag.
Att plåga djur är givetvis omoraliskt i sig, eftersom det är fel att orsaka djur lidande. Men djurplågeriet är också ett problem på ett annat plan. Det blir en symbol för ett samhälle med en alltför hög våldspotential.
