Jag älskar Sverige. Jag är stolt över att vara svensk. Sverige är fantastiskt. Statsminister Magdalena Andersson (S) lät onekligen som en sann patriot när hon talade inför en ovanligt stor publik i ett nystartat Almedalen på söndagskvällen.
Hon inledde med att god nationalromantisk anda hylla den svenska naturen, nattbad och ängsblomster såväl som grillkvällar. Hon gick snabbt vidare till att lyfta fram svenska värderingar: att göra rätt för sig, lita på varandra och hjälpas åt. Magdalena Andersson sade sig ”älska de värderingar som präglat vårt land”, ett land som byggts av strävsamhet och hårt arbete från tidigare generationer.
Statsministerns tal hade i dessa delar lika gärna kunnat hållas av Jimmie Åkesson. Att Magdalena Andersson försöker vinna över de väljare som lämnat S för SD är alldeles uppenbart. På retoriskt begåvat sätt försökte hon gifta ihop kärleken till Sverige och de svenska värderingarna med klassiska socialdemokratiska jämlikhetsideal, vi svenskar håller ihop, håller på rättvisan och ställer upp för varandra. Den speciellt S-märkta fosterlandskärleken var genomgående i talet. Sverige ska visserligen gå med i Nato, men vi ska samtidigt bygga upp ett starkt ”folkförsvar”. Religiösa friskolor ska förbjudas. Utländska riskkapitalister fördrivas ur skolan.
Statsministern nämnde klimatförändringarna, brottsligheten och segregation samt vinstintressena i välfärden som de stora hoten. Det var tydligt att publiken gick i gång mest på det sistnämnda. Skolan ser ut kunna bli Socialdemokraternas paradfråga, trots att vinstintresset bara är ett av flera problem i svensk skola. Socialdemokraterna vill gärna framhäva att kampen mot segregation och brottsbekämpning måste gå hand i hand. Men det är högst oklart vad S tänker göra åt segregationen, som de inte redan haft chansen att försöka sig på de senaste decennierna.
Magdalena Andersson betonade även vikten av ordning och reda i statsfinanserna och ville snarast förmedla att utsatta grupper inte kan förvänta sig full kompensation för prisstegringarna.
Ett är säkert. Stefan Löfven hade inte kunnat hålla detta tal. Magdalena Andersson nämnde inte ens SD vid namn, inte heller något om rasism. Det är tydligt att S bytt strategi här, och mycket inklusive opinionssiffrorna talar för att den nya S-strategin är mer framgångsrik. Socialdemokraterna ska återerövra Sverigekärleken och ta strid i klassiska jämlikhetsfrågor.
Statsministerns budskap kan nog tilltala många svenskar. Men det kräver en förmåga att glömma vilken politik Socialdemokraterna fört de senaste decennierna. En politik där partiet inte bara offrat sina egna ideal på område efter område utan även i högsta grad bidragit till att skapa de samhällsproblem vi ser runt omkring oss. S gick i armkrok med Miljöpartiet för Europas mest generösa migrationspolitik, en politik som är huvudförklaringen till många sociala problem i dag, och då inte minst segregationen. S avskaffade även tillsammans med Miljöpartiet den svenska energitryggheten som hade sin bas i kärnkraften, för att i stället göra oss beroende av väderberoende kraftkällor – något som gjort oss mycket känsliga för utifrån kommande prischocker.
Socialdemokraterna har senkommet börjat tala om kärlek till Sverige. Men det är knappast kärlek till Sverige som utmärkt politiken under de 20 år S styrt landet under de senaste 28 åren. Det är mer kärleken till fortsatt socialdemokratiskt maktinnehav.
