Ledartexten om Stadslandet som publicerades i GP 21/12 2020 tyder på okunskap om vad Stadslandet betytt och betyder idag för Göteborg. Texten är orättvist förminskande och förlöjligande av seriöst, engagerat arbete och ideellt engagemang hos många människor.
Här är några glimtar av det värdefulla och inspirerande arbetet som uträttats och som lett till avknoppning av nya verksamheter.
Chalmers och Göteborgs universitet har samarbetat i forskningsprojekt via Mistra Urban Futures med Göteborgs kommun och Stadslandet. I dessa projekt och nätverk har deltagit forskare, studenter, lokala företag, olika förvaltningar inom Göteborgs kommun, Västra Götalandsregionen, ideella föreningar, byalag, invandrarföreningar med flera. Stadslandet avslutades med en konferens på Chalmers i december 2019. Den visade fram ett unikt samarbete mellan lokalsamhället och akademin.
Bland de verksamheter som startats med olika slag av medverkan från Stadslandet som i hög grad bygger på lokalt deltagande och befrämjar lokal demokrati är bland annat:
• Angereds naturbruksgymnasium – utbildar ungdomar till bland annat grönyteskötsel i städer och odling av mat. Stort söktryck har gjort att skolan expanderar efter två år.
• Lärjeåns Trädgårdar, socialt företagande med restaurang, växthus och odling. Har expanderat och utvecklats men fanns före 2017.
• Alzuobis grönsaker - syrisk flyktingfamilj som driver eget expanderande företag, säljer till skolor, restauranger med mera.
• Bergum-Gunnilse Utveckling, en stor förening med många verksamheter, har gjort en lokalekonomisk analys och initierat nya företag med nya arbetsplatser.
Min förhoppning är att detta kan balansera den negativa bilden av Stadslandet som gavs 21 december.
Gunilla Almered Olsson
professor i humanekologi, Göteborgs universitet
Karin Pihl svarar:
Att Stadslandet gett upphov till projekt och initiativ som av många uppfattats som värdefulla betvivlar jag inte. Om det hade varit rent ideella initiativ hade jag inte haft något emot det. Men i detta fall handlar det om skattebetalarnas pengar. Dessa ska hanteras varsamt.
Projekt som finansieras via skattesedeln måste tydligt kunna bevisa att de uppnår ett syfte som är till nytta för hela samhället. Jag anser inte att de projekt jag nämnde i min artikel hör till den kategorin.