Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Peter Hjörne. Bild: Stefan Berg Bild: Stefan Berg

Peter Hjörne: SOM-rig forskarantologi i moll

Svenskarna ser mörkt på framtiden. Förtroendet för välfärden sjunker. Efter pandemin krävs nytänkande och politiskt ledarskap.
Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Varje sommar kommer SOM-Institutet vid Göteborgs Universitet ut med sin rapport om det föregående årets nationella SOM-undersökning. Årets rapport har den föga upplyftande titeln "Regntunga skyar" - "de regntunga skyar som kan skönjas i det svenska samhället när det gäller (S)amhälle, (O)pinion och (M)edier", som det heter i presentationen. Svaren i undersökningen som ligger till grund för analyserna i boken inkom i oktober 2019 - pre corona således. Likväl tornar molnen upp sig på 488 sidor alldeles utan "hjälp" av pandemin eller som rapportens redaktörer uttrycker saken: "När vi blickar mot horisonten är det inte konturerna av en uppåtstigande sol som möter ögat. I ställer ser vi ett polariserat samhälle med oklara politiska allianser som ska ta sig an de stora samhällsutmaningarna."

I Bohuslän och Halland har vi inget att invända mot att "ögat möts" av den nedåtgående solen vid horisonten. Det är nämligen där den går ner vid vår västra kust. Och upp i öster. Däremellan har solen, dessa ljuvliga sensommardagar, haft godheten att inte befinna sig bakom regntunga skyar utan värmt kropp och själ och "sund och vik och vind och våg", som det heter i visan.

Nåväl, tillbaka till allvaret.

Den mellanmänskliga tilliten och det höga samhällsförtroendet har kallats det nordiska guldet och skiljer de nordiska länderna från de flesta andra länder. Många anser att det är förutsättningen för vårt välstånd.

SOM-institutet har sedan starten 1986 undersökt olika dimensioner av förtroende i samhället. Så också i 2019 års undersökning. Som författarna konstaterar i förordet är det svårt att komma ihåg vilka frågor som stod på dagordningen 2010-talets sista år, när världen nu är upptagen av att bekämpa coronasmittan och samtidigt försöka få igång ekonomierna.

2019 var Europaparlamentsval, brexitförhandlingar, klimatförändringar, gängkriminalitet, skjutningar, identitetspolitik och invandring på tapeten. Den politiska kartan ritades om i Sverige och polariseringen ökade inom och utom våra gränser.

Så såg bakgrunden till den senaste SOM-undersökningen ut. Sedan dess har världen dessutom sett Black Lives Matter-rörelsens återkomst med omfattande demonstrationer världen över. Kina har visat tänderna i Hong Kong.

SOM-undersökningen visar att det som svenskarna oroade sig minst för 2019 var ekonomisk kris, stor arbetslöshet, globala epidemier och osäkra arbetsvillkor. Det är ingen högoddsare att den synen förändrats drastiskt våren 2020.

I ett kapitel i SOM-boken behandlar professorerna Sören Holmberg och Bo Rothstein den sociala tilliten, i vilken utsträckning man litar på andra människor, och hur denna påverkats av invandringen. De konstaterar att den sociala tilliten i Sverige och de andra nordiska länderna varit "uppseendeväckande stabil" under de senaste 20 åren. Hela 57 procent av svenskarna klassificeras som "höglitare" medan endast 12 procent är "låglitare". Men undersökningen visar också oroande tendenser. I utsatta grupper och bland unga sjunker tilliten och skillnaderna i tillit ökar mellan olika politiska partiers väljare. Det är inte bra för "det samhälleliga smörjmedel som en hög social tillit är". Däremot visar siffrorna inget eller mycket svagt samband mellan hög invandring och låg tillit.

SOM-undersökning visar på en annan oroande tendens. "Välfärdssveriges kärnverksamheter får övervägande negativ och sjunkande uppskattning bland medborgarna", skriver Sören Holmberg i ett annat kapitel. Undantag är Skatteverket och Polisen, den senares betyg har förbättrats kraftigt de senaste åren.

"Sjukvården, grundskolan, äldreomsorgen, Skolverket och Migrationsverket är de offentliga verksamheter som förlorat mest i uppskattning bland medborgarna under 2010-talet", skriver Holmberg vidare och konstaterar: "Det är inget bra betyg åt den svenska välfärdsstaten".

Föreståndaren för SOM-institutet Johan Martinsson redovisar siffror för hur svenskarna ser på utvecklingen generellt i Sverige. Också här finns regntunga skyar. Andelen som tycker att Sverige är på väg åt fel håll har aldrig varit högre - 61 procent 2019 mot 39 procent 2012. Sämre ekonomisk utveckling är en viktig faktor. Invandring/integration, lag och ordning och miljö/klimat rankas bland de viktigaste samhällsproblemen av medborgarna. Redan innan pandemin fanns alltså pessimismen i vårt land. Att den skulle ha minskat är svårt att tro.

Att utmaningarna, som problem numera kallas, är enorma i spåren av pandemin är givet. Hur den sociala tilliten och förtroendet för samhällsinstitutioner och politiker har påverkats på sikt är omöjligt att veta. Har vi alla levt upp till den ömsesidiga tillitens höga nivå under pandemin? Anser vi att andra tagit ansvar för att minska smittspridningen? Sjukvården, som är den offentliga verksamhet som under tio år tappat mest i uppskattning, har sannolikt vänt den utvecklingen med sina imponerande insatser under coronakrisen. Däremot är det troligt att äldreomsorgens dåliga resultat fördjupats under den tragiska våren 2020. Men är det bestående?

Allt beror givetvis på hur dessa välfärdspelare förmår förändras varaktigt. Förtroendet för myndigheter och politiker - hur har det förändrats? Dramatiskt upp och ner under pandemin. Men sedan? Svaret beror ytterst på om de bestått provet och hanterat krisen, eller snarare kriserna, väl och hur de levererar på sikt.

Coronapandemin har drabbat många människor tragiskt och skadat samhället i stort. Efter pandemin har vi på olika sätt möjligheten till en nystart. Som individer och samhälle kan vi omvärdera och förbättra. Det kräver nytänkande och pragmatism i kombination med idealism. Och det behövs ett modigt och tydligt politiskt ledarskap på en helt annan nivå än vad Stefan Löfven, regeringen och samarbetspartierna visat. Då, men först då, kan vi slippa de regntunga skyarna!