Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Peter Hjörne: Sociala eller asociala medier?

Hatet och påhoppen mot landslagsspelarna Marcus Berg och Dejan Kulusevski på sociala medier visar hur de moraliska fördämningarna brustit. Sist och slutligen handlar klimatet på nätet om eget ansvar och empati.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

I förra veckan meddelade landslagsledningen att Dejan Kulusevski och Mattias Svanberg hade testats positivt för covid-19. Förbundskapten Janne Andersson sa att tisdagen hade varit en de jobbigaste dagarna i hans liv. Om hela lagets skulle ha drabbats så vore det en fotbollslig katastrof. Spelarna blev givetvis oroliga. EM är stort för varje landslagsspelare. Det var självklart också väldigt jobbigt för Juventusstjärnan Dejan Kulusevski, som med största sannolikhet var den som tog smittan in i laget. Och det var trist för de svenska fotbollsfansen. Men reaktionerna gick helt över styr. Efter smittobeskedet utsattes Kulusevski för påhopp och hat på sociala medier.

Den svenska spelartruppen var ledig några dagar före EM-samlingen.

– Så fort du går ut i samhället finns det en risk, sa virusforskaren vid Karolinska Institutet Ali Mirazimi. Han höll det för troligt att flera landslag kommer att råka ut för smitta.

– Det kommer att vara ett mästerskap som kommer att präglas av covid. Spelare kommer att bli sjuka och inte vara med. EM kommer inte att vara smittfritt, sa Mirazimi. (Han blev sannspådd. I torsdags var det Sverigemotståndaren Slovakiens tur.)

Således var det varken förgripligt eller konstigt att smittan lyckades nästla sig in i det svenska landslaget.

De svenska spelarna Sebastian Larsson och Marcus Berg reagerade starkt på hatet som riktades mot Kulusevski.

– Jag tycker det är bedrövligt... Folk måste hållas till svars för det man säger, sa Sebastian Larsson på en presskonferens. Han menade att "de stora företagen som driver det här" måste göra något.

– Det känns så där när folk ska sitta bakom en skärm och peka finger och kasta skit... någon måste ta tag i det, sa Marcus Berg.

Han skulle få erfara samma sak några dagar senare, men med mångdubbel styrka. I den plågsamma men likväl spännande matchen mellan Sverige och Spanien var det spel mot ett mål så gott som hela tiden. Men vid några tillfällen blixtrade Sverige till. I 61:a matchminuten lyckades Alexander Isak mirakulöst få fram en passning till Marcus Berg, som missade.

Han hade alltså missat en målchans. Han hade inte begått yxmord, slagit barn, plågat hundar eller sparkat ner åldringar. Han hade missat en målchans i en match som det nederlagstippade Sverige, genom en otrolig kämpainsats och med hög lagmoral, lyckades föra till oavgjort. Den missen räckte för att pöbelhopen på nätet skulle kasta sig över Marcus Berg med okvädingsord, hot och hat. Marcus Bergs lagkamrater har stöttat.

– Otroligt lågt att hålla på med det där. Mackan vet om att jag och resten av laget har hans rygg, stöttade målvakten Robin Olsen.

– Ge er inte på någon av oss, sa Janne Andersson.

Men det kommer den fega, intelligensbefriade, elaka och proportionslösa horden, som fördärvar så mycket och åstadkommer intet, fortsätta att göra.

Det är inte bara idrottens ledare och spelare som utsätts för de infama elakheterna och hoten. Också politiker, journalister och inte minst den nya och aningen oklara yrkeskategorin influencers drabbas. Från döttrarna, som har bättre insikt i influencervärlden än jag, förstår jag att det är vardagsmat med personliga påhopp, hat och hot. Bianca Ingrosso, som utöver sin karriär som artist, poddare, bloggare och influencer också är en skicklig entreprenör, som byggt upp ett det framgångsrika sminkmärket Caia, är ständigt utsatt för vidrigheter.

I våras brast det för henne och hon vädjade om att slippa hatet.

"Och jag vet. Jag ska inte ta åt mig. Men det är lättare sagt än gjort att vara stark varje dag, hela dagarna, året runt, varje år", skrev Bianca Ingrosso på Instagram.

"Någon måste ta tag i det", sa Marcus Berg. Det har han rätt i. Men vem och hur?

Svenska Fotbollförbundet har polisanmält flera kommentarer och polisen har inlett en förundersökning om olaga hot och ofredande. Det är ställt utom allt tvivel att man inte kan skriva vad som helt på nätet. Däremot är regelverket spretigt och nya regler tillkommer hela tiden. Det gör det svårt att bedöma när ett uttalande går över det tillåtnas gräns, sa professorn i civilrätt Mårten Schultz till GP nyligen. Och enligt Brottsförebyggande rådet är det bara sex procent av misstänkta brott som leder till rättslig påföljd.

Att polisanmäla och lagföra är likväl en självklar väg. Inloggning via bank-id har också diskuterats.

"De stora företagen som driver det här måste göra något", menade Sebastian Larsson. Det måste de. Kan de stänga av USA:s president så borde de kunna rå på hotarna och hatarna. Men det räcker inte att de globala, helt dominerande nätjättarna som Twitter, Instagram och Facebook godtyckligt bestämmer sina egna spelregler. Det måste till en reglering av något slag, vilket är oerhört komplicerat i den nya interaktiva världen.

Så sist och slutligen handlar klimatet på nätet om eget ansvar. Opinionsbildare i både sociala och traditionella medier måste föregå med gott exempel. De har ett ansvar för att inte förråa offentligheten. Många tycks så självupptagna och så förtjusta i sina egna infama formuleringar att de struntar i att det finns människor "på andra sidan". Att bespotta och förminska, för att sedan göra avbön, gör inte skadan ogjord.

Människor har varken blivit bättre eller sämre. Pöbelhopar har alltid funnits. Skillnaden är styrkan och räckvidden i de nya kanalerna. Därför måste vi alla visa ansvar, anständighet, omdöme och empati – så att de sociala medierna inte bara blir asociala medier.

Vi måste helt enkelt, precis som landslagsspelarna, "ha varandras rygg"!