Protester i Iran.
Protester i Iran.

Bawar Ismail: Slöjan är inte en symbol mot förtryck

Enligt postkolonialt sinnade vänsteraktivister är slöjan en viktig markör mot rasistiska orättvisor. Protesterna i Iran visar dock på en helt motsatt symbolik.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS

Jina Mahsa Amini blev bara 22 år gammal. Under ett besök i Irans huvudstad Teheran slogs hon ihjäl av den iranska moralpolisen som ogillade hur löst hijaben (slöjan) satt på den unga kurdiska kvinnans huvud. Sedan bilderna på Aminis sönderslagna kropp nådde allmänheten har Iran drabbats av en folklig uppresning mot mullaregimen.

Unga kvinnor och män har gått ut på gator och torg för att kräva ett slut på den islamiska republiken och den diktatur som främst symboliseras av landets högste andlige ledare, ayatolla Ali Khamenei. Folkgrupper som kurder och balucher, åter påminda om hur brutal regimen är mot etniska minoriteter, har även de gett sig ut på gatorna för att kräva sina rättigheter.

ANNONS

Mullornas slöjtvång är gnistan som tände en folklig mobilisering mot den islamiska diktaturen. Protesterna visar även vilka skillnader som uppstått i synen på slöjan här i Sverige.

Våren 2013 uppmanade en rad postkoloniala vänsteraktivister till ett ”hijabupprop” i solidaritet med beslöjade kvinnor som möter rasism, våld och hot. Uppropet fick stöd av flera tunga företrädare vid tillfället, däribland socialdemokraten Veronica Palm, vänsterpartisten Linda Snecker och miljöpartisten Åsa Romson. Till och med Feministiskt initiativ, med en beslöjad Gudrun Schyman i spetsen, uttryckte ett glasklart stöd till hijabuppropet.

LÄS MER: Därför bör vi inte avfärda allt som islamism

Delar av vänstern ser slöjan som en rebellisk identitetsmarkör mot en rasistisk struktur där ”vita” bär på privilegier som ”icke-vita” saknar (Aftonbladet 19/8-2013). Vissa aktivister har tagit det längre och menar att hijaben ytterst utgör motstånd mot inte bara den ”manliga blicken” i samhället, utan också mot västerländsk kolonialism och imperialism (GP 10/3-2016).

Slöjan som en symbol mot förtryck förklarar också varför stora klädkedjor som H&M och Åhléns inkluderat beslöjade modeller i uppmärksammade marknadsföringskampanjer där udden varit riktad mot vad klädjättarna anser vara förlegade klädregler eller maktordningar inom modeindustrin.

Men när hijab höjs till en symbol mot förtryck normaliseras ett plagg som symboliserar raka motsatsen för de unga kvinnor i Iran som dagligen tvingas bära plagget under hot om våld och kroppsliga straff. Det negligerar även vad många kvinnor i exil som flytt religiösa och patriarkala normer i Mellanöstern känner för hijaben som ett instrument för kontroll av kvinnans kropp och självständighet.

ANNONS

Men framför allt är det ett synsätt som osynliggör faktumet att slöjtvång är vanligt förekommande i hedersrelaterade fall. Journalisten Sofie Löwenmark vid stiftelsen Doku har vid en genomgång av LVU-domar om tvångsvård av hedersutsatta ungdomar visat att det i flera av fallen funnits föräldrar som krävt att döttrarna ska beslöja sig (Expressen 23/9). GP kunde i en uppmärksammad granskning 2018 även visa att det fanns 27 förskolor i Göteborg, Malmö och Stockholm som erbjöd föräldrar att kontrollera huruvida deras döttrar bar slöja.

Här i Sverige finns dessutom krafter som aktivt förespråkar slöjan som ett obligatorium. Det till de iranska mullorna närstående shiamuslimska samfundet Imam Ali Center anser exempelvis att slöjan är ett nödvändigt plagg för att upprätthålla anständiga förhållanden mellan könen. Enligt sunnimuslimerna i Islamiska förbundet är det rent av en plikt för kvinnan att skyla sig själv med slöja. Och fram tills nyligen hade Göteborgs stad även planerat att bjuda in en salafistisk predikant som tidigare deklarerat att hijab är obligatoriskt för kvinnor.

Inget av detta passar in i narrativet om slöjan som en markör mot västerländskt förtryck. Och är man ännu inte övertalad om saken är det bara att följa de iranska kvinnornas alldeles egna hijabupprop där slöjor kastas av och eldas upp.

ANNONS

LÄS MER: Offer för hedersvåld ska inte låsas in med kriminella

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS