Förr delades posten ut två gånger om dagen och även en gång på lördagar. Uttrycket som ett brev på posten kom att symbolisera något som är säkert och oundvikligt. Men det var länge sedan det hade bäring i verkligheten.
Den gradvisa försämringen av statliga Postnords tjänster har pågått under längre tid. Delvis beror problemen på fallande brevvolymer, delvis på undermålig servicenivå i posthanteringen.
Postens svar på den ökade digitaliseringen i samhället har varit en stegvis nedmontering av utdelningstakten. Redan 2018 ändrades reglerna och 95 procent av breven skulle då levereras inom två arbetsdagar i stället för tidigare en arbetsdag. I mars föreslog regeringen att 85 procent av posten med normalporto ska delas ut inom två arbetsdagar och 15 procent inom fyra dagar.
Varannandagsutdelning innebär att utdelningen av dagstidningar inte kan ske varje dag på landsbygden där de delas ut samtidigt som brev. Samtidigt innebär färre utdelningsdagar att det kan bli svårare att bedriva företag på landsbygden, och att viktiga försändelser som kallelser till sjukvård eller fakturor kommer senare.
Med e-handelns exceptionella tillväxt på 40 procent under 2020 är det paketmarknaden som skulle kunna rädda breven. Förutsatt att hanteringen fungerar.
Postnord har dessvärre misslyckats med att positionera sig som en tillförlitlig aktör på paketmarknaden och servicenivån har upprepade gånger kritiserats. Under 2019 tog Postnord emot totalt 133 000 reklamationer och kundsynpunkter, enligt PTS. Att det är färre än under 2018 är endast kopplat till minskningen av antalet försändelser.
PTS vill nu samla postlådor så att det blir färre stopp för brevbäraren vilket de som bor på landsbygden redan är bekanta med, men det är en ovanlig syn i tätort. I sig är det kanske inte någon större katastrof, men det är trots allt en del av Postnords försämrade service som drabbar 4,4 miljoner hushåll.
Alla dessa försämringar kommer ur kravet att leverera vinst. I oktober 2020 tillsatte regeringen en postlagsutredning. Fokus är att utreda hur den krympande brevutdelningen ska finansieras när det borde ligga på att se över hur postservicen kan säkerhetsställas över hela landet.
Digitaliseringen är ett faktum, allt fler väljer att betala sina fakturor digitalt, kallelser kommer även de allt oftare per e-post eller sms. Men vad händer om nätet slås ut? Försvarsmakten har redan varnat för att tillgången till regelbunden postutdelning är en förutsättning för att kunna skicka ut order om tjänstgöring vid kris.
Postutdelning är en grundläggande viktig samhällstjänst. Det borde inte betraktas som vilken tjänst som helst. Det grundläggande uppdraget att garantera alla Sveriges medborgare tillgång till en fungerande postverksamhet får inte glömmas bort.
