Nytt år, nya tag! Aldrig görs det så mycket reklam för produkter och tjänster som ska förbättra hälsan som efter nyår. Det är klokt ur ett marknadsföringsperspektiv. Människor är särskilt mottagliga efter julens excesser. Efter att ha firat in det nya året är det dags att tukta kroppen, börja mäta stegen och äntligen försöka bli den bästa versionen av sig själv.
Och vart vänder sig folk då? Till internet, såklart. Kaching, säger de influencers och företag som har specialiserat sig på digital hälsa.
Men kvaliteten på utbudet varierar kraftigt. Det finns en uppsjö av lurendrejare inom branschen. I en tid när allt ska optimeras, inklusive den egna hälsan, finns det en möjlighet att tjäna oerhörda summor pengar på människors befogade och obefogade hälsonojor. Men optimeringshetsen gör också att många krånglar till det för sig själva i onödan, i stället för att bara försöka sova runt åtta timmar per natt, äta hyfsat balanserat vid regelbundna tider och röra på sig varje dag.
Det finns förvisso seriösa aktörer som erbjuder information och lösningar som är baserade på aktuell och evidensbaserad forskning. Men för varje seriös aktör finns det åtminstone ett dussin charlataner.
I bästa fall kränger de lösningar som är ofarliga men som gräver ett djupt hål i plånboken. I värsta fall bidrar de till att allvarligt försämra människors hälsa. Till exempel finns det appar som har utgett sig för att kunna avslöja om någon har hudcancer – trots att de har saknat CE-märkning som visar att de lever upp till EU:s krav på medicintekniska produkter. Det kan få ödesdigra konsekvenser om användaren blir friskförklarad, trots att den egentligen borde ha sökt medicinsk hjälp från vården.
Därför startade Läkemedelsverket flera tillsynsärenden förra året för att få bukt med oseriösa aktörer i inom e-hälsa. Men branschen är notoriskt svår att reglera. I dag finns det åtminstone en halv miljon hälsoappar – och det är enbart de som gör anspråk på att diagnostisera, förebygga eller behandla sjukdom som står under Läkemedelsverkets tillsyn (SVT 13/1 2023).
Någon tillsyn gäller alltså inte för appar som ger rådgivning rörande sådant som stresshantering, sömn, kost och träning. Än snårigare är det med populära influencers i sociala medier som tjänar pengar på att få sina följare att köpa kosttillskott och hälsotester. Produkterna behöver inte nödvändigtvis vara skadliga, men kosttillskott kan kosta multum och hälsotester kan orsaka obefogad oro och mäta sådant som ingen rimlig läkare hade tyckt är/vara värt att undersöka.
Det är inget fel med ambitionen att vilja må bättre. Men det är onödigt att krångla till livet med dyra, skräddarsydda lösningar från en hälsocoach på internet innan man har koll på det mest basala – som att sova tillräckligt mycket. Oavsett vad man väljer att göra ska man vara försiktig med vem man lyssnar på i jakten på en bättre hälsa.
