Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Satsa på riktiga jobb istället för ineffektiva subventioner

Regeringens lösning för att få ut nyanlända på arbetsmarknaden har hittills varit att införa subventionerade anställningsformer, som extratjänster och beredskapsjobb. Dessa har dock visat sig vara ineffektiva.
Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Att människor som kommit till Sverige från andra länder snabbt kan hitta egen försörjning är viktigt både för samhället och för de enskilda individerna. Utöver inkomsten som ett arbete ger är det en möjlighet att förbättra sina färdigheter i det svenska språket och att få kontakter i det svenska samhället. Men arbetslösheten bland utrikes födda är hög: Under årets första kvartal uppgick den till 15,3 procent. Det kan jämföras med motsvarande siffra för inrikes födda som är 3,2 procent.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Regeringens lösning för att få ut nyanlända på arbetsmarknaden har hittills varit att införa subventionerade anställningsformer, som extratjänster och beredskapsjobb. Men ur ett samhällsekonomiskt perspektiv spelar det inte bara roll hur många människor som arbetar, utan huruvida de som arbetar även bidrar till det gemensamma.

Nu är en ny anställningsform på gång: etableringsjobb. Syftet är att nyanlända och långtidsarbetslösa ska få chansen till ett jobb utan utbildningskrav. Subventioneringsgraden – det vill säga den delen av kostnaden som betalas av staten – kommer vara drygt 50 procent.

Subventionerade anställningar är ingen långsiktig lösning, men kan vara en god investering om det ökar chanserna för personer som står långt utanför arbetsmarknaden att efteråt få en icke-subventionerad anställning. Hittills har de subventionerade anställningarna dock varit kostsamma utan att ha varit särskilt effektiva.

Enligt en översikt som Arbetsförmedlingen gjort fick 14 procent av de som avslutade ett beredskapsjobb mellan januari och maj förra året ett icke-subventionerat jobb inom 90 dagar. Motsvarande siffra för de som avslutat en extratjänst var 8 procent. En låg utdelning för hundraprocentiga subventioneringar.

Det kan även ifrågasättas huruvida de som faktiskt lyckats få en icke-subventionerad anställning inom 90 dagar tillhört den gruppen som står längst ifrån arbetsmarknaden. Beredskapsjobben var tänkta som ett sätt för bland annat nyanlända med låg utbildningsnivå att få arbetslivserfarenhet från statliga myndigheter. Men mer än hälften av de som fick ett sådant jobb (58 procent) hade en eftergymnasial utbildning, enligt en utvärdering som Statskontoret gjort.

Etableringsjobben är ett steg i rätt riktning eftersom dess subventioneringsgrad är lägre än för extratjänsterna och beredskapsjobben. Dock finns även här en risk att jobben går till högutbildade samt att de inte leder till icke-subventionerade anställningar i någon hög utsträckning. Syftet med etableringsjobben är förvisso att den anställde efter två år ska kunna få en tillsvidareanställning hos arbetsgivaren, men några garantier finns inte. Yrkesutbildningar inom bristyrken torde vara en bättre väg att gå

Enligt finansminister Magdalena Andersson (S) saknas det 90 miljarder kronor till välfärden fram till 2026. Lösningen på problemet är knappast att låta skattemedelbekosta ineffektiva subventionerade anställningar, utan att få fler att arbeta och betala skatt.