Nästan tusen sjuksköterskestudenter kräver 30 000 kronor i ingångslön. Annars kommer de inte att arbeta som sjuksköterskor inom Västra Götalandsregionen i sommar. Tyvärr är det sannolikt att kraven går igenom. Bristen på sjuksköterskor är stor, eller åtminstone bristen på sjuksköterskor som arbetar med sjuksköterskeuppgifter nära patienterna.
Löneuppropet är långt ifrån det första. För tio år sedan genomfördes en nationell kampanj där sjuksköterskestudenter uppmanades att vägra skriva på för under 24 000 kronor i ingångslön. Så fort kampanjen lyckades höjde studenterna budet. Vad talar för att de nöjer sig med vad de begär denna gång?
Sjukvården är en verksamhet där erfarenhet är centralt. Vana händer sticker och blandar dropp bättre än ovana, och den som varit med om samma situation flera gånger tidigare har lättare att hantera en ny. En erfaren sjuksköterska tar ner stressen på en hel avdelning. Nya kollegor har någon att fråga och det blir färre sökningar till jouren.
Slitvargarna har dock inte fått särskilt stor del av de senaste årens kraftiga löneökningar för sjuksköterskor. På många håll har nyutexaminerade sjuksköterskor fått högre lön än de som arbetat flera år, kanske hela sina yrkesliv, på samma avdelning. Det har lett till en destruktiv spiral, där det enda sättet en sjuksköterska kan höja sin lön är att byta jobb.
Förr hade ordet “hoppjerka” en negativ klang; det ansågs dåligt att ständigt hoppa på nya anställningar. Arbetsmarknaden har förvisso ändrats sedan dess, men inom sjukvården passar inte en lönestruktur som uppmuntrar till att alla jämt är färska på jobbet.
Motargumentet brukar vara att grupp inte ska ställas mot grupp. Men det löneutrymme som finns kan inte både gå till särskilda satsningar på erfarna och höjda ingångslöner. Man måste prioritera.
Just nu pågår en avtalsrörelse. Sjuksköterskefacket Vårdförbundet framhåller satsningar på yrkesskicklighet som särskilt angeläget – vilket arbetsgivarna håller med om. Vårdförbundets förhandlingschef säger till och med i en intervju i Dagens Medicin att sjuksköterskor har goda löner fram till ungefär 35 års ålder.
För sanningen är att 30 000 kronor direkt efter examen är ganska mycket. Poliser får 28 000 kronor första dagen med guldfärgad gradbeteckning på axelklaffarna, efter tre års utbildning inklusive aspiranttjänstgöring. Ingångslönen för biomedicinska analytiker, som också har pluggat en kandidat, är legitimerade och arbetar inom sjukvården, är knappt 26 000 kronor i VGR. Nyutexaminerade läkare, med nästan dubbelt så lång utbildning, får som bäst 32 000 kronor.
Den svenska modellen innebär att lönerna bestäms av arbetsmarknadens parter, det vill säga fack och arbetsgivare. Utvecklingen går dock mot enskilda upprop med politiker som motpart. Linn Brandström (M), ordförande i regionens personalutskott, har också uttalat sig och menar att studenternas krav är “fullt rimliga”. Om en politiker överhuvudtaget ska lägga sig i pågående avtalsrörelse borde hon i stället nobba budet. Och kontra med att lägga minst lika många tusenlappar på de mest erfarna.
