I en ny lägesanalys från kommunen varnas åter för islamistisk extremism i nordöstra Göteborg. Nu måste staden agera för att motverka de som försöker etablera parallella samhällen.
Enligt stadsledningskontoret har Göteborg ett allvarligt problem med salafism.
Salafism är en extrem inriktning av islam vars idéer tydligt undergräver demokratiska fri- och rättigheter. I salafisternas svartvita värld är handlingar antingen rena eller orena, och den muslim som inte lever efter denna lära anses vara en otrogen.
Det är därför inte konstigt att den salafistiska miljön fungerat som en inkörsport till mer våldsamma och militanta tolkningar av islam. Salafistisk jihadism är den ideologi som kommit att förknippas med terrororganisationer som al-Qaida och Islamiska staten.
2018 konstaterade en studie från Försvarshögskolan att denna extrema tolkning av islam förekommer i nordöstra Göteborg. Studien beskriver en miljö av ungdomsorganisationer och predikanter som aktivt arbetar för att sprida vidare det salafistiska budskapet och etablera parallellsamhällen.
Stadsledningskontorets senaste analys bekräftar detta. I rapporten beskrivs att personer ur denna radikala miljö försöker påverka hur invånare ska leva utifrån vad som anses vara tillåtet och genom att sprida lögner och negativ information om myndigheter. Allt med målet att verka för parallella samhällen där deras religiösa normer och värderingar är dominerande. Vidare oroas stadsledningskontoret av att individer med kopplingar till miljön, eller mer militanta inriktningar, försöker komma åt skattepengar genom välfärdssystemet och föreningslivet.
Detta är givetvis inga nyheter. Länge har Göteborg stått i centrum när islamistisk extremism kommit på tal. Här har föreningar som Sveriges förenade muslimer (SFS) – samtidigt som de varit finansierade av skattebetalarna, kunnat anordna föredrag där budskap som att kvinnor inte ska få lämna hemmet utan mannens tillåtelse, att minderåriga flickor som inte täcker sig hamnar i helvetet och att flammande eld väntar de som förnekar Gud, framförts av inbjudna talare och företrädare (Ranstorp et. al. Försvarshögskolan 2018, samt doku.nu 19/2 2019).
Än värre är extremisternas närvaro inom det lokala skolväsendet. Vetenskapsskolan i Angered stängdes av Skolinspektionen, efter många år av skandalrubriker, sedan SÄPO bedömt att det fanns en risk att eleverna radikaliserades (GP 9/12 2019). Skolans vd pekades ut som ett säkerhetshot av Säpo och minst fyra anställda inom verksamheten var återvändare från kriget i Syrien. Men skolans lokaler har nu övertagits av Römosseskolan vars verksamhet 2019 fick kritik av Skolinspektionen för ofrivilliga bönestunder och könsuppdelade lektioner. Problem som nu ska ha åtgärdats (SVT 11/11). Men rektor för Römosseskolan i dag är tidigare moderata riksdagsledamoten Abdirizak Waberi som bland annat driver ett islamistiskt parti i Somalia (Expressen 14/8).
Så vad bör man göra för att motverka utbredningen av dessa parallellsamhällen? Stadsledningskontoret önskar mer kunskapshöjande insatser bland stadens anställda, tydligare kontroll och uppföljning av kommunala bidrag och bättre metoder för att upptäcka barn och ungdomar som riskerar att hamna i radikala miljöer. Vad gäller friskolor som drivs av extremister saknar tyvärr kommunerna möjligheten att sätta stopp för sådan verksamhet. Det ansvaret faller på Skolinspektionen och i förlägningen riksdagen.
Kommunen är dock inte helt maktlös. Att strypa tillgången till skattemedel för organisationer som sprider extremistiska budskap är kanske det mest effektiva verktyg kommunerna har tillgång till. Göteborgarna har ju redan fått bekosta en förening som Sveriges Förenade Muslimer med sina skattepengar. Låt det inte upprepas igen.
