Med moderna metoder kan jordbruket bli effektivare.
Med moderna metoder kan jordbruket bli effektivare. Bild: Jim Slosiarek

Olivia Bergström: Så kan gensaxen minska världshungern

Motståndet mot genmodifierade grödor grundar sig i en rädsla inför det som inte är ”naturligt”. Men för att minska effekterna av klimatförändringarna måste vi våga lita på ny teknik.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS

Klimatkrisen kommer med både torka och översvämningar som förstör skördar och förvärrar hungern i världen. Samtidigt beräknas vi om fyrtio år vara 25 procent fler på jorden. Det finns lösningar för att dämpa krisen – men vi väljer att inte använda dem.

EU-kommissionen håller nu på att genomföra en översyn av GMO-lagstiftningen. Översynen gäller användning av nya gentekniker bland annat metoden CRISPR-Cas9 som går under det populära namnet gensaxen. Med metoden går det att förändra en organisms egenskaper utan att tillföra nytt DNA. Att det inte tillförs främmande DNA gör att tekniken per definition inte är genmodifiering.

Men 2018 beslutade EU-domstolen att grödor där man skapat mutationer på ett riktat sätt med hjälp av gensaxen ska betraktas som genetiskt modifierade växter. Det är en tolkning som i praktiken förbjuder tekniken. För att få odla en gröda med modifierad arvsmassa krävs ett tillstånd som kostar miljontals kronor och flera år att få. Samtliga medlemsländer har dessutom rätt att lägga in veto mot godkännandet även efter att grödan klarat säkerhetstesterna. Inga nya GMO-grödor har godkänts för odling i EU på flera år. I dagsläget finns endast en genmodifierad växt som är godkänd för kommersiell odling inom EU – genetiskt modifierad majs.

ANNONS

Motståndet mot genmodifierade grödor grundar sig i en rädsla för det som inte är naturligt. Men det vilar inte på någon vetenskaplig grund. Snarare råder konsensus inom forskarsamhället att genmodifierade grödor inte är farligare än sina konventionella motsvarigheter. Det finns, som forskarna Jens Sundström och Torbjörn Fagerström skriver på DN Debatt (25/7), heller inte några vetenskapliga hållbara argument för att gensaxen skulle vara farligare än metoder som strålning, mutagena kemikalier eller spontana mutationer. De är metoder som undantas från EU:s GMO-lagstiftning.

LÄS MER: Håll huvudet kallt i hotfulla tider

Med gensaxen blir möjligheterna större att utveckla grödor som klarar sig mot skadedjur, sjukdomar och extremväder som följer klimatförändringarna. Med metoden kan vi bekämpa världshungern som annars riskerar att bli värre. Metoden kan också innebära att mindre bekämpningsmedel används. Vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp har man med gensaxen tagit fram bladmögelresistenta potatisar. Det hade drastiskt kunnat minska mängden bekämpningsmedel som används vid odling av potatis.

Det är därför positivt att översynen av GMO-lagstiftningen genomförs. Men som forskarna Jens Sundström och Torbjörn Fagerström skriver på DN Debatt lämnar alternativen som föreslås mycket att önska. Det minst reglerade alternativet är en ny typ av märkning kopplat till ett register där de gensaxade grödorna ska listas. Även det blir dock både dyrt och krångligt i onödan. I stället borde grödor som förädlats med gensaxen undantas från reglering enligt EU:s GMO-lagstiftning.

ANNONS

Om nya metoder och teknologi räddar liv borde de också användas. Det är dags att börja lita på forskningen.

ANNONS