Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

München är känt för sin låga brottslighet.  Bild: Matthias Schrader
München är känt för sin låga brottslighet. Bild: Matthias Schrader

Håkan Boström: Så lyckades München bekämpa brottsligheten

Flera av Europas säkraste städer ligger runt Alperna. Det beror mer på samhällets inställning till brottslighet, utanförskap och andra sociala problem än ”socioekonomiska variabler” som sådana.
Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Medan brottsligheten i Europa gått ned de senaste decennierna har den för Sveriges del legat still, eller för vissa brott, i synnerhet våldsamma, gått upp. Sverige upplevs därför som ett alltmer otryggt land. I ett enkätbaserat index, som används av internationell press, placerar sig Göteborg på den föga hedrande platsen som Europas 36:e farligaste stad (av 158 orter i ungefär samma storlek).

De fem städer som upplevs som mest säkra är Zürich, München, Bern, Maribor och Trieste – samtliga belägna i eller runt Alperna, tätt följda av Trondheim i Norge.

Nu ska man förstås ta upplevd säkerhet med en stor nypa salt. Men sydtyska och schweiziska städer som München, Zürich och Bern har en låg kriminalitet. München, som har ungefär samma befolkningsmängd som Stockholm, räknas med god marginal som Tysklands säkraste storstad.

Vad beror det på? Münchens polischef förklarar i en intervju med Frankfurter Allgemeine Zeitung att nyckeln ligger i att skapa positiva sociala spiraler och motverka de negativa. München är en välmående stad med ett starkt lokalt näringsliv och låg arbetslöshet, något som i sin tur minskar kriminaliteten, gör staden säkrare och därmed gör det möjligt att locka fler företag att etablera sig i staden.

Trots att München tagit emot relativt många flyktingar (unga män i brottsaktiv ålder) med tyska mått mätt har den låga arbetslösheten (och låga trösklar in på arbetsmarknaden) hjälpt till att integrera dem på arbetsmarknaden. Polischefen betonar också att staden sedan lång tid tillbaka aktivt förhindrat att det uppstår segregerade stadsdelar eller att kriminella klaner kan etablera sig. Man arbetar i hög grad med nolltolerans mot förslumning. Ordning är det övergripande värdeordet.

Polisen samarbetar mycket nära med stadens myndigheter, är väl utrustad, välbemannad och ständigt synlig. Det bayerska rättsväsendet har också rykte om sig att döma ut hårda straff, trots att lagarna inte skiljer sig från övriga Tyskland. Polisen känner att deras arbete inte är förgäves.

Ett framgångsrikt arbete mot kriminalitet bygger med andra ord på att hela samhället arbetar aktivt med frågorna. Men det kan inte förenklas till den svenska favoritförklaringen ”socioekonomiska variabler” – ”klasskillnaderna” är större i München och Zürich än i Stockholm och Göteborg. Snarare handlar det om att skapa ett samhälle där de flesta känner sig delaktiga och därmed lojala, och där det samtidigt står dig dyrt om du bryter mot reglerna.

Man behöver inte vara nära Alperna för att förstå detta. Med en annan politik hade Sverige också kunnat vara där.