Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Lurendrejarna ringer ofta upp sitt offer och utger sig för att vara från banken eller en myndighet. Bild: Gorm, Kallestad
Lurendrejarna ringer ofta upp sitt offer och utger sig för att vara från banken eller en myndighet. Bild: Gorm, Kallestad

Karin Pihl: Så kan vi stoppa skojarna från att råna de äldre

Gamla människor är särskilt utsatta för bedrägerier. Politiken måste ta ansvar. Men det finns tekniska lösningar som borde kunna stätta stopp för lurendrejarna.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

35 miljoner kronor. Det har bedragare stulit från äldre mellan oktober och den 23 november i år, rapporterar SR. Det handlar om telefonbedrägerier. Kriminella ringer upp gamla människor och utger sig för att vara mäklare, banktjänsteman, barnbarn eller en person från en myndighet. Det händer att de kriminella ringer de äldre, låtsas vara polis och meddelar att en familjemedlem råkat ut för en olycka och att personen behöver legitimera sig som anhörig. Syftet är att få offret att öppna sitt Bank-ID för att komma åt dennes bankkonto.

För många har coronan inneburit ekonomiska svårigheter med permitteringar och arbetslöshet. Men för skojarna som ger sig på äldre har viruspandemin inneburit lysande möjligheter.

I Västsverige har 60 bedrägeriförsök riktats mot äldre under hösten, skriver DN. Brottslingarna utnyttjar råden till sjuttioplussare. De ringer upp en äldre dam eller herre, utger sig för att vara från banken och meddelar att kontokortet måste bytas. Mot bakgrund av att äldre inte bör röra sig ute i offentliga miljöer erbjuds hembesök. Syftet är att ta sig in i bostaden och stjäla värdesaker.

De som utför brotten tillhör ofta kriminella nätverk som specialiserat sig på bedrägerier mot äldre. Ofta tar de hjälp av uppgifter om offrets boendesituation för att skapa trovärdighet. Oseriösa sajter som skaffat sig utgivningsbevis, och därmed har rätt att publicera personuppgifter, är en guldgruva för bedragarna. Där finns information som avslöjar om någon nyligen blivit änka eller änkling och därmed är extra sårbar.

Att begränsa sådan information är därför centralt för att stoppa brottsligheten mot äldre. Här behövs lagändringar. Juridiskt borde bedrägerier mot äldre betraktas som särskilt allvarliga brott, precis som brott mot barn, eftersom det rör sig om en utsatt grupp.

Men det finns också åtgärder utanför politikens område som borde vara relativt enkla att ta till.

Tjänsten Bank-ID, det elektroniska signeringsverktyget som bedragarna ofta vill åt, levereras av ett företag som ägs av flera stora banker. De bör ta sitt ansvar. Det borde inte vara alltför svårt att programmera tjänsten så att ett varningsmeddelande dyker upp när någon försöker signera: ”Logga aldrig in på uppmaning av någon annan” eller liknande. Denna varning skulle kunna fungera som ursprungsinställning men vara möjlig att stänga av.

Teleoperatörerna kan också göra mer. Ofta ringer bedragarna från ett utländskt telefonnummer. Att erbjuda en tjänst som spärrar alla nummer från utlandet, eller utvalda länder, bör vara relativt enkelt. Likaså en funktion som varnar för att ringa upp ett okänt nummer. Varför inte erbjuda en tjänst särskilt riktad till seniorer, där suspekta telefonnummer automatiskt flaggas och där kunden erbjuds stöd från operatören att kolla upp okända missade samtal?

Bedragarna använder tekniken för att genomföra sina brott. Tekniska lösningar kan även användas för att stoppa dem.