Restaurangbranschen är i stort behov av personal.
Restaurangbranschen är i stort behov av personal. Bild: TOMAS ONEBORG / SVD / TT

Så förstör höga bidrag för svenska företag

Det behövs en attitydförändring bland unga och politiken måste utformas så att ansträngning faktiskt lönar sig.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS

Det finns fler jobb att söka än på länge. Men människor utan arbete tycks inte vilja ta jobben. Varför? Troligtvis handlar det både om attityd och att det inte är tillräckligt ekonomiskt lönsamt att jobba jämfört med alternativen.

Arbetsförmedlingen publicerade nyligen (14/7) statistik för arbetssökande och lediga jobb under juni månad. Det finns många fler jobb än under samma period förra året. I exempelvis Luleå var antalet lediga jobb respektive 1287, vilket är mer än dubbelt så många som förra året. På Gotland och i Norrköping är de lediga jobben mer än tre gånger så många.

För den som söker jobb är möjligheterna med andra ord stora. Men desto surare är det för företag som skriker efter mer personal. Under sommaren har det rapporterats om hur arbetssökande tackar nej till jobb och inte dyker upp till anställningsintervjuer.

ANNONS

Varför är det så svårt för företag att få personal? En anledning är såklart att fler börjat leva som vanligt igen efter pandemin. Det gör att vissa branscher helt plötsligt behöver väldigt mycket mer personal snabbt, exempelvis restaurangbranschen. Men branschens problem handlar också om att den tappar i attraktivitet, framför allt bland unga, vilket kändiskocken Johan Jureskog beskrivit. ”I Sverige är det låg status att både ge och få service”, säger han till Tidningen Näringslivet (15/6).

Ett annat företag som har haft problem med personal under sommaren är djurparken Kolmården. Tidningen Näringslivet skrev (15/7) om hur djurparken hade genomfört en så kallad audition för att rekrytera medarbetare till en utbildning med garanterat jobb efteråt. 50–60 personer var anmälda, varav dök 20 upp, men hälften var på fel möte. Det slutade med att tre personer gick utbildningen. Dessutom har de haft problem med ogiltig frånvaro ­­– att ungdomar som jobbar där helt enkelt inte dyker upp.

Samtidigt rapporterade Sveriges Radio (15/7) att fler studenter väljer att läsa sommarkurser för att försörja sig, och då inte behöver jobba. Kraven för att vara berättigad till CSN är att studenten måste vara aktiv och sammanlagt klara ett visst antal högskolepoäng. Men man behöver inte bli godkänd på varje kurs för att få CSN. Det betyder att man under sommaren kan få 10 500 kronor i månaden, för förhållandevis lätt ansträngning.

ANNONS

Det kan jämföras med lönen för att jobba inom restaurang som är cirka 19 000 i månaden för 19 år och äldre, efter skatt cirka 5 500 kronor mer i månaden än CSN. För flera är det kanske inte värt mödan att behöva jobba särskilda timmar, kanske ställa klockan tidigt och att behöva jobba mer för som mest några tusenlappar.

Det behövs en attitydförändring hos fler, särskilt bland unga. Men framför allt behöver politiken utformas så att ansträngning lönar sig. Lägre bidrag och ett bidragstak kombinerat med lägre skatter på arbete är vägen framåt. Det är sedan gammalt, men politiken tycks då och då glömma bort det.

ANNONS