Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har presenterat ett gemensamt budgetalternativ till riksdagen. Det är välkommet. De tre partierna går till val på att samarbeta om de får makten och väljarna förtjänar att veta vad de vill.
Budgetalternativet innebär ändringar på 20 miljarder kronor jämfört med regeringsalternativet. Bland annat slopas Socialdemokraternas omtalade ”familjevecka”, statliga byggsubventioner och inköp av skog. Istället vill högern satsa mer pengar på att få upp polislönerna och öka antalet poliser, liksom högre anslag till Tullverket och Kustbevakningen. De vill också satsa på fler övervakningskameror och teknisk utveckling hos polismyndigheten. Signalen är tydlig. Säkerhet och brottsbekämpning står i fokus.
Budgeten innehåller också ett jobbskatteavdrag på åtta miljarder riktat mot låginkomsttagare och talar om att en bidragsreform ska sjösättas, vilket lär utmynna i ett bidragstak. På så sätt bär den en moderat prägel. Det ska löna sig att arbeta. Men här finns också riktade satsningar till de äldre. Antalet vårdplatser ska byggas ut och pensionärerna får en rejäl skattesänkning – 1800 kronor i månaden för den som har en pension på 13 000 kronor.
Ett antal hundra miljoner avsätts också för att minska antalet delade turer i äldreomsorgen. Här finns ett socialt perspektiv för att förbättra för de äldre. En extra eloge bör man ha för att man avsätter 25 miljoner till arbetet med att bryta äldres ensamhet och isolering. Satsningar görs även på skolan. Mest, två miljarder kronor, går till att minska barngrupperna på förskolan.
I migrationspolitiken vill man anpassa sig till EU:s rättsliga miniminivå och stoppa arbetskraftsinvandring till låglönejobb, vilket är känt sedan tidigare. Som en markering mot den smutskastning som förekommit från regeringssidan satsas även extra pengar på att stärka domstolarnas oberoende och enskildas fri- och rättigheter.
A-kassan och sjukförsäkringen lämnas oförändrad. Det har lett till kritik från näringslivets tankesmedja Timbro (DN 16/11) som menar att a-kassan bör sänkas. Men här bör man hålla isär den del av a-kassan som gäller det första året av arbetslöshet och som inte bör vara för låg och den del som gäller långtidsarbetslösa, den så kallade grundersättningen. Att människor har en rimlig ersättning under tiden de byter arbete har i praktiken inget med utanförskap att göra. Det är snarast en gammal socialliberal princip att ha ordentliga men tidsbegränsade omställningsförsäkringar, som dessutom arbetstagarna själva betalat in. Fördelen är bland annat att människor vågar investera i till exempel bostadsköp och kan planera sin ekonomi.
Ersättningen för långtidsarbetslösa bör dock inte vara så hög att människor "fastnar" i utanförskap, vilket ofta är skadligt för både den fysiska och psykiska hälsan. Men dagens grundbelopp på 11 220 kronor före skatt i månaden innebär knappast något överflöd. Avgörande är istället kontroll av att ersättningen inte kombineras med svarta inkomster eller bosättning i lågkostnadsländer.
Det hade kunnat vara fyra partier bakom denna budgetuppgörelse. Liberalerna valde dock att hoppa av i sista stund. Orsaken är en föreslagen sänkning av bensinskatten med 50 öre. Vill man tolka det snällt kan man se det som att L vill profilera sig som högeroppositionens miljösamvete. Men det rör sig om signalpolitik. Sverige har bland Europas och hela världens högsta bensinskatter. När oljepriset stiger av andra orsaker ökar även skatten, räknat i kronor och ören, vilket är vad som skett på sistone.
Svensk personbilstrafik står för en helt försumbar del av världens koldioxidutsläpp och en sänkning med 50 öre skulle fortfarande innebära ett högre pris än förra året för den som behöver tanka bilen. Att högern inte offrar landsbygdsbornas privatekonomi på symbolåtgärder – som en onödigt hög bensinskatt de facto är – är snarast modigt. Visst hade man i teorin kunnat kompensera landsbygden på annat sätt, men det är svårt att göra på ett sätt som inte blir trubbigt. Bränsleskatter är en mycket rimlig klimatåtgärd, men det handlar i första hand om att andra länder måste närma sig Sveriges nivå. Högre skatter i Sverige skadar enbart enskilda medborgare utan att göra någon nytta för klimatet. Det är sanningen.
På det hela taget är det här en budget som väl balanserar behovet av drivkrafter till arbete och socialt ansvarstagande. Både hjärna och hjärta. Den står för en politisk inriktning som har goda chanser att vinna stöd inom stora väljargrupper om den blir konkret politik.
