Karin Pihls ledartext innehåller uppseendeväckande och farliga missuppfattningar. “Tanken med systemet är att det ska vara ett alternativ till sjuksköterskan som svarar i telefon.” Det har aldrig varit fråga om att ersätta eller vara ett alternativ till vårdpersonal. Lösningen är däremot ett alternativ till 30 minuter i telefonkö. Systemet gör en första bedömning och prioritering så att patienter med t.ex. bröstsmärta får hjälp före patienter med nästäppa. I telefonrådgivningen prioriteras däremot alltid den som råkade ringa först. I den digitala lösningen har patienten oavsett prioritet alltid möjlighet att få kontakt med vårdpersonal, patienten möter aldrig en stängd dörr.
Pihl skriver vidare att systemet inte kan byta spår eller hantera flera symtom samtidigt och påstår att systemet inte skulle ta hänsyn till diagnosen diabetes vid magsmärta och kräkningar. Det är en helt oriktig beskrivning. Systemet tar självfallet hänsyn till diabetes vid kräkningar och buksmärta samt kan byta spår om relevant ny information tillkommer.
Karin Pihl hänvisar till en icke publicerad rapport från VGR och tolkar där begreppet “avvikelse” som “feltriagering” när det istället handlar om olika återkopplingar på lösningen omfattande t.ex. ordval eller förslag på verksamhetsanpassningar. Bara 2,2 procent av alla vårdärenden rörde det medicinska innehållet och är redan åtgärdade samt inga allvarliga patientfallsavvikelser registrerades. Förra veckan publicerades rapporten från regionen med ett förtydligande av begreppet “avvikelse” i enlighet med detta.
Och efter över 8 miljoner digitala triageringar har vi lärt oss att man inte alltid kan ha exakt samma frågor och logik vid digital triage som vid manuell telefontriage. Vårt medicinska team har alltså medvetet gjort vissa avsteg från Rådgivningsstödet eftersom man sett att vissa fall kan leda till för hög eller låg prioritet. Grundtesen för kritiken mot vår lösning, att var tredje patient sorteras fel, är alltså helt felaktig.
Tobias Perdahl, medicinsk chef Platform24