Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Ovarsam digitalisering får kostsamma konsekvenser

Fall efter fall av misslyckade it-projekt illustrerar den offentliga sektorns brist på digital kompetens.
Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Det finns stora vinster att göra genom effektiv digitalisering, inte minst inom offentlig sektor – tid frigörs, kostnader sänks och transparensen gentemot medborgarna ökar. Fall efter fall av misslyckade it-projekt illustrerar dock den offentliga sektorns brist på digital kompetens. Inte sällan sker digitaliseringen för fort, för slarvigt och utan att man dragit lärdomar av tidigare misslyckanden.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Jordbruksverkets it-system har kostat 673 miljoner kronor att utveckla – en kostnad som blev mer än dubbelt så hög som planerat (SVT 18/4). Systemet har varit i drift sedan 2015 men fungerar ännu inte som det ska. Över 190 000 ansökningar om jordbruksstöd har inte kunnat bli formellt verkställda.

Myndigheten handlägger ansökningar om EU-stöd och måste därför anpassa sig efter EU:s jordbrukspolitik. När unionen 2021 går in i en ny programperiod – med en ny långtidsbudget och nya villkor för jordbrukspolitiken – behöver delar av datasystemet uppdateras i enlighet med detta. Det finns emellertid en risk att det behövs ett helt nytt handläggningssystem, då det nuvarande bedöms vara för komplext och därför svårt och kostsamt att vidareutveckla.

Det har alltså lagts mer än en halv miljard kronor – skattemedel – på ett it-system som inte fungerar som det ska och som eventuellt kommer behöva skrotas efter bara några år. Eftersom Jordbruksverket under flera års tid inte kunnat registrera kontroller av hur jordbrukare följer EU:s regler kan myndigheten dessutom tvingas betala 260 miljoner kronor i EU-böter (SVT 18/4). I sådana fall skulle den indirekta kostnaden för it-systemet uppgå till nästan en miljard kronor – och då är inte kostnaden för den försämrade effektiviteten inräknad.

En annan myndighet som inte bara uppvisat låg kompetens – utan även dålig omdöme – vad gäller digitalisering är Arbetsförmedlingen. Där har kontrollen av arbetslösas aktivitetsrapporter automatiserats, något som hade varit väldigt kostnadseffektivt om det fungerade. Problemet var bara att det inte fungerade. Tidigare i år avslöjade SVT att tiotusentals beslut om sanktioner mot arbetslösa misstänks vara felaktiga (13/2). Arbetsförmedlingen fick först korrigera besluten och sedan fick Försäkringskassan administrera rättelserna.

Trots haveriet har Arbetsförmedlingen lanserat en ny robot, som denna gång ska ta beslut om nystartsjobb. Det bäddar för ännu fler misstag framöver. Automatiserade beslutsprocesser har flera fördelar, men måste implementeras försiktigt och det måste finnas ett kontrollsystem där felaktiga beslut kan upptäckas innan felaktigheterna når samma proportioner som på Arbetsförmedlingen.

Offentlig sektor måste börja anamma ett mer varsamt förhållningssätt när det kommer till digitalisering. Det är inte bara kostnadsmässigt ineffektivt att manuellt behöva rätta felaktiga beslut, man bör också ha i åtanke att människor kan drabbas hårt av att förlora sin inkomst på felaktiga grunder – även om det senare sker en korrigering. Det är sådant som riskerar att leda till minskat förtroende för våra myndigheter.