Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Ordningsvakter kan öka tryggheten på gator och torg

Det är av stor vikt att ordningsvakter används som komplement till polisen och inte som en ersättning.
Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

När poliserna inte räcker till får andra yrkesgrupper ta över en del av deras arbetsuppgifter. Detta gäller både utredningar och fältarbete. Civila utredare har fått utökade befogenheter och många kommuner har valt att anlita egna ordningsvakter för att upprätthålla tryggheten på offentliga platser. Förra året handlade det om 54 kommuner från Haparanda i norr till Trelleborg i söder, inklusive Göteborg (SR 24/4 2018).

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

I nästan hälften av kommunerna täckte området som bevakades av ordningsvakter hela stadskärnan. De så kallade paragraf 3-områdena – det vill säga de områden där ordningsvakter får patrullera – har med åren blivit allt större.

Göteborgs kommun ansökte förra året om att göra Brunnsparken, Gustav Adolfs torg, Kanaltorget och Kronhusparken till områden där ordningsvakter kan patrullera, men fick nej från polisen. För att få använda sig av ordningsvakter krävs att problemen med ordningsstörningar och kriminalitet är särskilt allvarliga jämfört med andra platser. Man kan tycka att centrala Göteborg borde uppfylla det kriteriet.

Nyligen föreslog Polismyndighetens Nationella operativa avdelning (NOA) att också polisen ska ta hjälp av civila ordningsvakter. Det skulle kunna vara positivt för landets kommuner och regioner om det innebär att staten tar större ekonomiskt ansvar för ordningsvakterna. Under 2017 spenderade landets kommuner runt 995 miljoner kronor på upphandling av säkerhetstjänster, regionernas kostnad uppgick till 669 miljoner kronor (GP 8/4). Det är en stor ökning jämfört med 2014 då kostnaderna var 674 miljoner kronor respektive 493 miljoner kronor (Dagens Samhälle 2/11 2017).

Erik Nord, polischef i Göteborg, är positiv till förslaget. Som exempel på arbetsuppgifter som ordningsvakter skulle kunna utföra nämner han att de kan vara stödjande resurser vid spaningsuppdrag och bevaka personer som sitter gripna på sjukhus. Nord menar dock att dagens lagstiftning kan komma att utgöra ett hinder: ”Vi har nästan tänjt lagen till bristningsgränsen där undantagen blir huvudregel” (GP 24/6).

För att ordningsvakter på bästa sätt ska kunna avlasta polisen krävs därför en översyn av lagstiftningen, en uppfattning som delas av inrikesminister Mikael Damberg (S): ”Regelverket har börjat tänjas på redan i dag” sade han i samband med att han i mars aviserade att en utredning kring lagstiftningen för ordningsvakter och väktare ska tillsättas (Aftonbladet 18/3). Utredningen ska bland annat se över arbetsuppgifter, befogenheter och utbildningslängd.

Personer med annan yrkes- och utbildningsbakgrund – till exempel jurister, beteendevetare och socionomer – kan bidra med värdefull kompetens vid polisiära utredningar och ordningsvakter kan hjälpa till att skapa trygghet på gator och torg. Men grundutbildningen för att bli ordningsvakt är i dagsläget 80 timmar lång; för att bli polis krävs fem terminer på högskolan. Därtill skiljer sig antagningskraven åt mellan yrkesgrupperna.

Det är därför av stor vikt att ordningsvakter används som komplement till polisen – inte som en ersättning. Annars riskerar såväl polisens status som medborgarnas förtroende för rättsväsendet att urholkas.