Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Bild: JONAS EKSTRÖMER / TT

Karin Pihl: Ockerlånen kan förvärra den ekonomiska krisen

Kreditföretag tjänar multum på att sätta folk i skuld. Finansinspektionen måste dra åt svångremmen. Särskilt i tider av ekonomisk kris.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Någon som minns de aggressiva reklamerna ”sms:a låna! Sms:a låna!”? Uppmaningen har i stort sett försvunnit från radio och TV. För två år sedan skärptes lagen om snabblån. Men konsumtionslånen fortsätter att växa.

I en artikelserie i Svenska Dagbladet har tidningen granskat de så kallade nischbankerna. De tolv kreditföretagen som klassas som konsumtionskreditföretag, som Collector Bank, Nordax, Qliro och Klarna, har lånat ut 200 miljarder till svenskarna.

”Utlåningen till konsumtion har trefaldigats på tio år. Det är helt enkelt inte hållbart att vi konsumerar mer och mer för lånade pengar”, säger Jan Bertoft, generalsekreterare på den ideella organisationen Sveriges Konsumenter, till SvD. Det handlar om lån till en barnvagn, en semester eller en ny soffa.

Till stor del hänger utlåningen ihop med näthandeln. Det spelar ingen roll vad du vill köpa, förstahandsalternativet som dyker upp är ofta en tjänst levererad av Klarna, Qliro eller något annat kreditföretag som levererar smidiga betaltjänster. Konsumenten erbjuds att dela upp betalningen eller skjuta fram betalningsdatumet, ja till och med uppmuntras att göra det: Ta det lugnt! Betala när du vill!

Det som händer när man gör det, är att man tecknar ett lån – med skyhög ränta. Den som köper en vara för 500 kronor och använder sig av Klarnas avbetalningsalternativ för sex månader har en effektiv ränta på 286,8 procent.

Det leder till att många hamnar i en negativ spiral, där personer med många uppskjutna fakturor måste ta nya lån för att betala av skulderna. Kreditföretagen äger också ofta egna inkassobolag. Var sjunde konsumtionslån går till inkasso, vilket så klart blir en guldgruva för moderföretaget. Som sista anhalt finns myndigheten Kronofogden, som misstänker att det har blivit en affärsidé hos vissa företag att driva folk till skuld så att fogden måste gripa in.

Finansinspektionen ser med oro på kreditföretagens ökade utlåning. 2018 uppgick konsumtionslånen till en knapp femtedel av hushållens totala skulder, enligt FI. De flesta av dessa är små lån, vilket kan tolkas som att det inte handlar om lån till en handpenning för lägenhetsköp, utan ren konsumtion. Samtidigt ökar de stora lånen, vilket FI tolkar som en konsekvens av bolånetaket och amorteringskraven för bostadsköp.

Det är i sig inte fel att konsumera. I dessa tider med en begynnande ekonomisk kris bör man köpa saker. Inte minst bör man stötta krisande branscher, främst restaurang- och hotellnäringen, som i detta nu tvingas säga upp personal. Köp hämtmat, eller kanske ett presentkort på din favoritrestaurang som du kan nyttja vid ett senare tillfälle eller ge bort som gåva. Staten bör också öka konsumtionen.

Men det är inte bra att ta ett blancolån för att handla för pengar som man inte vet om man kommer att ha i framtiden. De skyhöga räntorna hämmar dessutom annan, mer värdeskapande konsumtion. Den som behöver betala av lånet man tog till semestern kommer att dra in på andra utgifter, som kanske ett restaurangbesök. Det kan i sig bidra till att förvärra en ekonomisk nedgång, skriver Finansinspektionen i sin rapport.

Nu när en ekonomisk kris är på ingång i coronavirusets spår riskerar konsumtionslånen att förvärra läget. Dels genom att folk plötsligt förlorar sina jobb och därmed har sämre förmåga att betala tillbaka lånen, och dels genom att en försämrad privatekonomi gör att folk lättare lockas till att skjuta upp betalningar, vilket kan leda till en ond spiral.

Visst kan man sucka åt folk som tar lån för att shoppa. Men det är inte bara den enskildes ansvar. I dag uppmuntrar staten till konsumtion genom lågräntepolitik och ränteavdrag. I stället beskattar man sparande. Skatten på sparformen ISK har höjts i flera omgångar de senaste åren. 2015 ändrades reglerna för pensionssparande, så att den som sparar "för mycket" kan bli beskattad två gånger. Signalen är tydlig: spara inte, låna!

Staten är dessutom för slapphänt gentemot kreditföretagen. Finansinspektionen ser förvisso farhågorna med utlåningen, men tar inte sitt tillsynsansvar på tillräckligt stort allvar. Myndigheten har bara genomfört två undersökningar om kreditprövning de senaste åtta åren (SvD 10/3).

Dra åt svångremmen. Kreditföretagen kalasar på folks kraschade ekonomier. Det finns ett ord för detta, och det är ocker.