Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Nytt S-förslag förtidspensionerar hela kommuner

Utredningen som ligger till grund för det nya S-förslaget om kommunal utjämning vill se god välfärd i hela landet. Ambitionen är bra. Risken är dock att de nya principerna gör livet lättare för slappa kommunpolitiker som inte vill ta tag i strukturella problem.
Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Fattiga kommuner ska få mer. Det kommunala utjämningssystemet ska förändras efter nya förutsättningar, sa Stefan Löfven i sitt sommartal på söndagen. Staten har ingen ekonomisk roll i det hela, men ändå kan Löfven på ett typiskt sossesmart vis verka handlingskraftig.

Det kommunala utjämningssystemets ambition är att kompensera för saker som är svåra att påverka, som gles befolkning. Tanken är inte att systemet ska täcka upp för kommunpolitikers bristande ambitioner. I praktiken är det ändå så. Och det finns en risk att det blir värre med det nya förslaget.

Det är nämligen inte bara glesbygden som ska kompenseras. En minst lika stor aspekt av den utredning som till stor del ligger till grund för Socialdemokraternas förslag handlar om “socioekonomisk kompensation”. Kommuner och regioner med “socioekonomiska utmaningar” – alltså där många har låg utbildning och medelinkomst och där ohälsotalen är höga – ska få mer pengar.

För den tredjedel av landets kommuner där en stor grupp inte har gått gymnasiet fördubblas bidraget. Regionerna ska också kompenseras för kraftig befolkningsförändring.

Det är klart att kommuner där invånarna har det tuffare ska få mer pengar. Men det finns ett stort problem med den inriktning som utredningen presenterar, och det handlar om vilket politiskt beteende som det nya systemet uppmuntrar till.

En kommun som får pengar för att den genomsnittliga utbildningsnivån är låg kommer troligen inte att vilja lägga krut på att få fler att läsa på komvux.

Fler invånare som arbetar och har god hälsa innebär mindre pengar från landets gemensamma kommunkaka. Signalen blir att kommuner och regioner med god utbildningsnivå och hyfsat låg arbetslöshet straffas.

Eftersom utbildningsnivån och sysselsättningen i Västra Götaland är högre än snittet finns en risk att regionen får mindre pengar om det nya systemet införs. För kommunerna i Västra Götaland och regionen innebär förslaget en höjning av avgiften, från 1,3 till 1,4 miljarder kronor totalt.

Liknande problem följer av förslaget att kompensera kommuner för kraftig befolkningsökning. Visst kan man tycka att det är rimligt att de kommuner som inte tar emot asylsökande får betala de kommuner som gör det. Men risken finns att småkommuner lockas att ta emot ett stort antal migranter, trots att de långsiktiga förutsättningarna för integration saknas.

Man kan så klart hoppas att kommunpolitikerna inte är så kallhjärtade att de hellre håvar in från det kommunala utjämningssystemet än försöker höja den generella utbildningsnivån. Men det senare är krångligt, och ingen kommun vill frivilligt bli av med bidrag.

Långsiktigt är det klart att kommuner och regioner tjänar på att få ner ohälsotal, arbetslöshet och att se till att ungdomarna kommer in på gymnasiet. Tyvärr är det inte alltid så att tillfälligt smärtsamma men långsiktigt fruktbara reformer trumfar kortsiktiga inkomstkällor. Precis som alla andra gillar politiker snabba cash.