Just nu pågår Vetenskapsfestivalen i Göteborg. Årets tema är hjärnan, tänkandet och så förstås den pågående överföringen av tänkandet till maskiner – artificiell intelligens. Det är frågor som dominerar mycket av den allmänna vetenskaps- och teknikdiskussionen just nu. Chalmers storsatsar som bekant på AI-forskning.
Det kan emellertid vara svårt att greppa vad artificiell intelligens är för något. Specialisterna talar om smal AI, generell AI och super-AI (artificiell superintelligens).
Det som kännetecknar den artificiella intelligensen är att den kan behandla enorma datamängder, den löser problem. Ett typexempel är schackdatorerna, som sedan ett antal år tillbaka är överlägsna alla de mänskliga världsmästarna.
Schackdatorn är ett typexempel på ”smal” AI, en maskin som specialiserat sig på att lösa ett komplext men väl avgränsat problem som kräver bearbetning av stora datamängder. Andra exempel på detta är Googles sökmotor, eller självkörande bilar. De senare måste ta in och snabbt processa enorma datamängder. Det gäller även nya tekniker som röst- och ansiktsigenkänning.
De mer spekulativa framtidsvisionerna handlar om att vi även ska kunna skapa ”generell artificiell intelligens”, det vill säga datorer som likt människor kan lösa en mängd olika uppgifter utan att vara specialiserade på något särskilt. I praktiken en slags människoliknande robotar. Superintelligensen skulle motsvara en ”supermänniska”. Det är visioner som utmanar både fantasin och filosofin. Hur skapa en dator som inte är byggd för ett avgränsat syfte?
Den teknikutveckling som sker nu rör sig inom det ”smala” segmentet och den är revolutionerande nog. Om den industriella revolutionen gradvis kom att ersätta muskelkraft med maskinkraft så kommer AI gradvis att kunna ersätta hjärnkraft med datorkraft, på ett sätt som inte går att likna vid dagens datorer (som förenklat främst är hjälpmedel för hjärnan).
AI är mer än ett hjälpmedel. Den kan helt enkelt ta över mentala uppgifter där det finns en specifik lösning på ett problem och göra det bättre än en människa. Aktiehandel kan redan idag utföras av datorer. Många ekonomitjänster och juridiska uppgifter skulle kunna automatiseras inom en snar framtid spås det. Klassiska medelklassyrken skulle reduceras medan de som blir kvar att sköta AI-tjänsterna lär kunna räkna med en hög lön. Frågan är hur många de blir?
AI gynnar i dagsläget aktörer med tillgång till stora informationsmängder. Tekniken förstärker maktkoncentration. Google är ett exempel. Kinesiska staten ett annat. Bägge storsatsar på att utveckla AI. Mardrömmen är förstås att ett fåtal med hjälp av artificiell intelligens kan kontrollera flertalet mer effektivt än någon historisk envåldshärskare någonsin kunnat drömma om.
Som vanligt är det dock väldigt vanskligt att spekulera om framtiden. Den amerikanska armén utvecklar redan mördarrobotar i form av drönare som själva kan fatta beslut om att ta livet av en människa. Kinas regim satsar på smarta övervakningskameror. Men AI kan också hjälpa oss lösa miljöproblem och utrota dödliga sjukdomar.
Till skillnad mot datorerna bör vi inte ägna oss åt lagbunden ödestro. I slutänden måste vi utgå från att det är det mänskliga omdömet som bestämmer vad tekniken ska användas till. Och det lär aldrig kunna ersättas med en dator, eftersom vi lyckligtvis inte kan sätta fingret på vad det är.
