Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Foto: Fredrik Sandberg / TT / Bild: Fredrik Sandberg/TT

Mobilerna har gjort en hel generation passiv

Barn och ungdomar har ett intresse framför andra: sociala medier. De läser knappt böcker längre. Det får värre konsekvenser än gamnacke.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Bokslukaråldern brukar inträffa mellan 9 och 12 års ålder. Det är då hjärnans läskodning har automatiserats till den grad att barnet kan tillgodogöra sig text utan ansträngning. Många minns säkert hur det var. Man läste, och läste, och läste, och världen runtomkring försvann.

Så var det i alla fall förr. I dag läser inte barn och ungdomar längre. En ny kartläggning av ungas fritidsvanor som Statens medieråd genomfört visar det alla har vetat rätt länge nu: tonåringarna hänger mest framför sina telefoner. En närmare granskning av siffrorna är ändå skrämmande.

Hälften av alla 16–18-åringar läser böcker och tidningar mer sällan än en gång i veckan – eller aldrig. Ju äldre barnen blir, desto mindre läser de. Vad gör de i stället? Film- och tv-tittandet har också minskat. Svaret är väntat: De pillar med mobilerna.

Bland 13–16-åringar använder 95 procent sociala medier. Bland 17–19-åringarna är motsvarande siffra 97 procent – och bland flickor i den åldern 99 procent. Och det är inte lite tid vi talar om. Sju av tio tonårsflickor håller på med mobilen i snitt tre timmar om dagen.

Ökningen av sociala medieanvändningen har förvisso dämpats något på senare tid, men det beror på att ”nivåerna numera är så pass höga att de inte kan bli mycket större”, enligt rapporten.

Men det värsta är inte användningen i sig. Det mest hjärtskärande är att det verkar som att ungdomarna egentligen inte vill slösa så mycket tid på skärmarna. Sex av tio 17–18-åringar säger att medieanvändningen leder till att de inte gör andra saker som de borde, som att läsa läxor, hjälpa till i hemmet eller gå och lägga sig i tid.

Nästan hälften av alla tonåringar uppger att de ägnar mobilen för mycket uppmärksamhet, och bland de flitigaste användarna – alltså tjejer i övre tonåren – anser 60 procent att telefonen stjäl för många timmar av livet. Lika många i den gruppen önskar att de i stället ägnade tiden åt att läsa böcker.

Det finns en solkar slutsats att dra av detta. Mobiltelefonen har blivit ett beroende, och bland unga är det som en epidemi.

Men är det så farligt, då? Är det ständiga gnället på dagens ungdom inte bara klassiskt, konservativt tjat? Tänk på videovåldsdiskussionen på 1980-talet! Skillnaden är, som hjärnforskaren Anders Hansen påtalat, tiden. Ingen tittade på video tre timmar eller mer en vanlig dag på 80-talet. Det var inte heller någon som gick runt med en videospelare konstant tillgänglig, överallt, dygnets alla vakna timmar.

Att barn och ungdomar ägnar tiden åt sociala medier i stället för att läsa böcker får fler konsekvenser än att de får gamnacke av att blänga på en skärm. Enligt neurofysiologen Martin Ingvar har IQ-nivån sjunkit i hela västvärlden sedan millennieskiftet.

En orsak är att skärmarna passiviserar barnen, vilket hämmar deras språkutveckling. Det leder i sin tur till att abstraktionsförmågan försämras, vilket påverkar intelligensen, säger han till SvD (30/1 2018).

Läsning däremot tränar abstraktionsförmågan och fantasin, och kan öka den empatiska förmågan. Att titta på en bild per sekund på Instagram i stället för att läsa längre texter gör människor helt enkelt dummare.

Sedan finns den rent själsliga aspekten. Att läsa en roman handlar om att för en stund glömma bort sig själv och försvinna in i en annan värld. Med sociala medier är det precis tvärtom. Där är det jaget och hur det framställs som står i centrum. Instagram, Snapchat och andra appar bygger på människors behov av social statusjakt och bekräftelse.

Det är nog inte skolan som i första hand stressar unga tjejer.