Miljöorganisationer står i vägen för äganderätten.
Miljöorganisationer står i vägen för äganderätten. Bild: Vidar

Olivia Bergström: Miljöaktivister ska inte ges veto

Det är helt i sin ordning att medborgare har makt att föra fram åsikter i miljörelaterade tillståndsprocesser. Men miljöorganisationerna representerar inte längre lokala invånare.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS

Miljöorganisationer ser rött efter att en majoritet bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna röstat för att begränsa organisationernas rätt att ta miljöärenden till domstol. Men beslutet är inte bara välkommet utan nödvändigt.

I juni fattade en majoritet i miljö-och jordbruksutskottet, bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna, beslut att minska miljöorganisationers rätt att företräda allmänheten i tillståndsprocesser. Det innebär att bara de som är direkt berörda av miljötillståndsärenden ska ha rätt att överklaga beslut. Det har fått ett antal miljöorganisationer att reagera och på SvD Debatt (3/8) skriver företrädare att beslutet sätter viktiga delar av rättssamhället ur spel.

ANNONS

Organisationernas rätt att företräda allmänheten i tillståndsprocesser är en följd av FN:s Århuskonvention. Från en början handlade den om att ge allmänheten information och göra den delaktig i miljöprocesser genom miljöorganisationer. Det ställdes också krav på att en organisation behöver ha minst 2000 medlemmar och ha bedrivit verksamhet i minst tre år för att få överklaga beslut. Men kraven har sänkts för att slutligen i praktiken försvinna.

Enskilda föreningar över hela landet kan exempelvis lägga sig i tillståndsprocesser i valfri kommun. Ett absurt exempel på det är när en strandbar på Gotland skulle få dispens för att hägna in några meter för att få tillstånd att servera alkohol. Länsstyrelsen beviljade dispens, men det överklagades. Inte av någon som bodde i närheten, utan av en förening i Lysekil som heter Strandskyddarna.

I februari förra året tvingades skogsbolaget SCA och andra skogsägare ställa in planerade avverkningar på åtta platser i Jämtland och Härjedalen. De hade tidigare anmält avverkningarna till Skogsstyrelsen. Efter en anmälan är det fritt fram att avverka om tillsynsmyndigheten inte meddelat annat inom sex veckor. Men föreningen Skydda skogen hade hittat rödlistade och fridlysta arter som tretåig hackspett, dofttickor, brudsporre och spindelblomster och såg till att ta det till domstol som gjorde tolkningen att allmänheten ska ha rätt att överklaga avverkningar av skog. Med domstolens beslut är dörren öppen att stoppa, försena och fördyra avverkningar. Och det blir ett sätt för miljöorganisationer att få större inflytande över enskildas mark vilket i förlängningen försvagar äganderätten.

ANNONS

Århuskonventionen var från början ett sätt att jämna ut styrkeförhållandet mellan medborgarna mot staten och stora företag och att stoppa miljöbrott. Nu har det i stället utvecklats till ett verktyg att påverka och driva opinion för sin sak. Det är därför bra att det nu ser ut att bli förändring.

LÄS MER: Åt skogen med EU:s skogspolitik

ANNONS