Centern och Liberalerna har lyckats driva igenom en sänkning av arbetsgivaravgiften för anställda under 24 år i höstbudgeten. Åtgärden kostar 7,5 miljarder kronor och är tillfällig – den är tänkt att gälla till 2023. 7,5 miljarder är mycket pengar i budgetsammanhang.
Man bör ha klart för sig att det här inte är en skattesänkning som kommer vanliga löntagare till del. Den motiveras uttryckligen med att företagen ska anställa fler unga, det vill säga som ett verktyg att bekämpa ungdomsarbetslösheten.
Det är bara det att varje gång sänkt arbetsgivaravgift för unga utvärderats av oberoende experter har man kommit fram till att det är en dyr och ineffektiv åtgärd. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering – IFAU – konstaterade 2013 att kostnaden för den sänkning som genomfördes fyra år tidigare uppgick till mellan 1 och 1,6 miljoner kronor per person som fick jobb. En kostnad fyra gånger den genomsnittliga anställningskostnaden för 19-25-åringar. För skattebetalarna hade det varit billigare att ge pengar direkt i handen till dessa ungdomar.
Varför envisas då L, och särskilt C, med att driva sin linje? Svaret är att näringslivets branschorganisationer lobbat mycket intensivt för den. Inte minst då tjänsteföretagens organisation Almega, som fram till förra året hade det tidigare C-statsrådet Anna-Karin Hatt som VD.
Moderaterna övergav idén om fler stora sänkningar av arbetsgivaravgifterna för unga redan 2015. De små partierna, C och L, verkar däremot varken ha viljan eller förmågan till egen policyutveckling.
Men sänkt skatt är väl bra ändå? Saken är den att staten måste ta in skatt på något sätt och en dålig skattesänkning sker på bekostnad av en bättre. Mittenpartierna hade kunnat prioritera annorlunda. Hade Centern valt att stödja jordbrukssektorn eller egenföretagare istället för att propsa på miljardsubventioner till McDonalds, och andra stora kedjor som anställer många unga hade det åtminstone funnits en politisk logik i det hela.
Professor John Hassler, knappast känd som en motståndare till ett gott företagsklimat, hör till dem som menar att satsningen är felriktad. Det är inte de unga som riskerar fastna i långvarig arbetslöshet, utan tvärtom äldre människor i glesbygd (SVT 16/9). Ett riktat stöd till att anställa ungdomar riskerar snarast att missgynna andra grupper på arbetsmarknaden.
Vänsterpartiet har nu aviserat att partiet tänker kontakta Moderaterna för att stoppa Centerns älsklingssubvention. Sverigedemokraterna har sagt sig villiga att också stödja ett sådant initiativ. V vill att pengarna ska gå till välfärden, SD att hälften ska gå till rättsväsendet.
Det borde hur som helst inte vara omöjligt för den samlade oppositionen att hitta ett bättre sätt att använda pengarna på. Pengarna räcker till både välfärd och till satsningar på som på riktigt underlättar för arbetsgivare som vill anställa. Ett förstärkt rättsväsende skulle för övrigt vara mer välkommet hos många brottsutsatta småföretagare. M och KD bör sätta sig ned med V för att hitta bättre jobbåtgärder. Det borde inte vara så svårt.
