Butiksägare är extra utsatta för utpressning från den organiserade brottsligheten.
Butiksägare är extra utsatta för utpressning från den organiserade brottsligheten. Bild: Johan Nilsson/TT

Maffians grepp om Göteborg måste brytas

Antalet utpressningsärenden slår rekord i Göteborg. Ur samhällets perspektiv är det en minst lika oroande utveckling som gängskjutningarna.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

2020 slogs ett antal dystra rekord av den grova brottsligheten i Sverige. Antalet skjutningar och sprängningar var det högsta sedan polisen började föra separat statistik över dem. 349 skjutningar fram till den 15 december, 44 avlidna av skjutvapenvåld, 111 skadade (SVT 9/3).

Det grova våldet sker främst i uppgörelser mellan kriminella nätverk, men i ett flertal fall har även anhöriga eller människor som bara råkat vara på fel plats vid fel tillfälle blivit offer för gängkriminaliteten. 46 utomstående har drabbats de senaste tio åren på det sättet varav åtta barn under 15 år, enligt kriminologen Joakim Sturup (DN 21/11).

ANNONS

Men utomstående drabbas inte bara av vådaskott och misstag. Ett minst lika stort problem är det våldskapital som den organiserade brottsligheten bygger upp. Faktum är att antalet skjutningar inte är något bra mått på de kriminellas makt. När maffian är stark är konflikterna färre det öppna våldet kan hållas på en lägre nivå.

För den mer disciplinerade brottsligheten är våldskapitalet främst ett instrument, en möjlighet att utöva makt bara genom hot om våld. Göteborg har på sistone inte varit värst drabbat av öppna gängkrig men Sveriges Radio P4 rapporterar att antalet anmälningar om utpressning i staden slog rekord under 2020 och passerade 300 stycken, nästan en om dagen (SR 16/3). Åklagarmyndigheten gick vidare med 263 av dessa fall, även om flertalet lades ned. Bevisläget är inte sällan dåligt. Dessutom är mörkertalet stort. Offren är naturligt nog skrämda. Många vågar inte ens kontakta polisen.

Den organiserade brottsligheten ägnar sig inte sällan åt en blandad verksamhet. Den kan driva lagliga företag och använda utpressning för att tränga ut konkurrenter. Den kan också ägna sig åt indrivning av skulder på entreprenad. Den som blir utsatt för detta behöver dock inte vara skyldig pengar på riktigt. Det kan räcka med att någon fått för sig det, har ett horn i sidan till vederbörande eller känner sig förnärmad av någon bagatell. En extra vedervärdig form av utpressning är när vänner och släktingar till någon hotas för att driva in skulderna. Journalisten Johanna Bäckström Lerneby ger en lika levande som fasansfull beskrivning av hur det kan gå till i sin skildring av den klanbaserade brottsligheten i Göteborg, i boken Familjen som kom ut förra året (Mondial förlag).

ANNONS

Maktlösheten hos den som utsätts är nästan total. Indrivningsbeloppen växer snabbt när de riktiga eller påhittade skulderna säljs vidare. Vissa utsatta väljer att lämna landet. Men många har både familj och företag som de inte bara kan gå ifrån utan vidare, speciellt om släktingarna riskerar att råka illa ut.

Den här brottsligheten kan vara svår att komma åt för polisen. Men med myndighetsgemensamma insatser kan man komma ganska långt. Det rör sig om insatser som kan kosta miljonbelopp. Men bekämpar man inte utpressarverksamheten kommer den bara att ta för sig ännu mer. Det är en för samhället ytterst skadlig verksamhet som förstör livet för enskilda människor.

Polisen arbetar metodiskt mot den organiserade brottsligheten. Men frågan är om man inte i högre grad borde använda okonventionella metoder mot just denna typ av systemhotande verksamhet. I dag finns formellt möjligheter att ta till hemliga tvångsmedel. Det kan röra sig om avlyssning av elektronisk kommunikation, rumsavlyssning eller kameraövervakning. Polisen kan även använda sig av infiltratörer, en farlig metod som bara används i undantagsfall.

Brottsprovokation – att polisen lockar fram möjligheten att begå ett brott, det vill säga gillrar en fälla – är inte tillåten i Sverige. Däremot är bevisprovokation tillåten – att polisen låter de kriminella fullfölja sin planering fram till att de kan gripas för ett fullföljt brott. Även detta tillvägagångssätt innebär dock risker.

ANNONS

Ändå kan det finnas skäl att använda dessa metoder mer. Att få bukt med maffialiknande nätverk är svårare ju längre man väntar. Naturligtvis ska vi inte tumma på rättssäkerheten. Men polisen borde som regel få använda alla till buds stående medel för att säkra bevis när syftet är att slå sönder organiserade kriminella nätverk. I kombination med straffskärpningar för att hålla de inblandade borta från samhället skulle det kunna göra en viktig skillnad.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS