Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
 Bild: Ernst Henry Photography
Bild: Ernst Henry Photography

Adam Cwejman: Livet och ekonomin efter Corona

Pandemin skyndar på en redan pågående ekonomisk strukturomvandling. Det kommer att drabba många hårt och kräva omfattande stödinsatser vars slag vi ännu inte skådat.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Först föll klädkedjan MQ, sedan anrika Gillblads. Nu befinner sig klädföretaget RNB med märken som Polarn och Pyret och Brothers snart i rekonstruktion. Syftet är att se om bolaget är livskraftigt nog att undvika konkurs. Hastigheten på ekonomins uppgångar och fall ökar nu snabbt. Förändringar i ekonomin som utan Coronapandemin kanske dragits ut över många decennier äger nu rum på bara några månader.

Det som händer är att de underliggande förändringarna på världsmarknaden bara blir tydligare. Vi träder allt snabbare in i det som författarna Erik Brynjolfsson och Andrew McAffee beskrev i sin bok "The second machine age" (2014) som den andra maskinåldern.

Den första maskinåldern, epoken då industrialiseringen drog fram under 1800-talet, följdes under 1900-talets andra hälft av en andra andning för industrialiseringen. Medan produktivitetsvinster och tillväxt under den första åldern skedde i fabrikerna och med hjälp av motorer har den andra maskinålderns tillväxt vunnits med hjälp av mikroprocessorer och datorkraft.

Få människor på jorden är opåverkade av denna andra maskinålder. Internet, telefoner, analyser av otroliga mängder datapunkter har förändrat vår ekonomi fundamentalt. Bland de högst värderade bolagen i världen finns företag som dragit nytta av den exponentiella utvecklingen av processorkraft.

Nu drar den andra maskinålderns företag också iväg på börsen. Medan energisektorn går sämst av alla näringar (ännu sämre än reseindustrin om man får tro börsgraferna) har modern teknologi och sjukvård gått bäst. Teknikgiganter som Apple, Amazon, Microsoft har visserligen minskat något i värde sedan kraschen i mars, men det är marginellt jämfört med andra, hårt drabbade, företag.

Vad som händer är att pandemin, med allt vad det innebär gällande karantän, förändrande levnadsmönster och anpassning till social distansering, stärker den redan pågående utvecklingen av den andra maskinåldern. Den fysiska tillverkningsindustrin och upplevelsebranschen tar smällarna medan informationsteknologin står starkt. Låt oss ta ett par exempel på denna utveckling.

Hemarbete och distansmöten har inte på något sätt varit okända fenomen det senaste decenniet. Men nu har många arbetsplatser som i teorin haft möjligheten, men inte försökt, tvingats att prova konceptet. Företaget som Zoom och Slack, tidigare främst arbetsredskap för ett förhållandevis litet antal företag, är numera välkända tjänster. Inte ens avslöjandet att Zoom slarvar med krypteringen vilket äventyrat användarnas personliga integritet har dämpat entusiasmen kring företaget.

Näringar som tidigare konkurrerade med strömningstjänster, som biografer, lär inte få det enklare i framtiden, även när pandemin har lagt sig. Filmstadens biografer håller fortfarande stängt. Samtidigt har både Netflix och Youtube fått begränsa bandbredden på grund av det stora antalet tittare.

Digitala försäljningsplattformar, både med immateriella tjänster som spel, men även de som löser hemleveranser av mat och andra varor, går hur bra som helst. Klädkedjor med dålig räckvidd på nätet går under medan affärerna som från start haft god nätnärvaro överlever. Nu är visserligen inte näthandel något nytt, men pandemin påskyndar drastiskt människors vaneförändring.

En annan utveckling som sannolikt kan skyndas på är förflyttningen av tillverkningsindustrin tillbaka till konsumentländer. Automatisering av tillverkningsprocesser har gjort att låga lönekostnader, vilket länge var Sydostasiens konkurrensfördel jämfört med USA och Europa, minskar. Nu är det maskiner och inte människor som bygger diskmaskinerna,

Denna utveckling är även den sammanlänkad med den andra maskinåldern - utan en oerhörd processorkraft hade automatisering av tillverkningsindustrin aldrig varit möjlig.

Människans alltmer undanskymda roll i många industrisektorer gör att det inte längre är motiverat att flytta tillverkningen till andra sidan jorden om sedan varorna ändå måste transporteras långväga. Denna industrins återkomst är däremot betydligt mer segdragen än de ovanstående exemplen. Främst för att det faktiskt rör sig om fysisk och inte nätbaserad infrastruktur.

Även om den andra maskinålderns inträde i våra liv nu ytterligare skyndas på så kommer dess baksidor även också göra sig mer påminda. Brynjolfsson och McAffee varnade för att den nya teknikens stora problem är ojämlikhet, arbetslöshet och att en stor andel av befolkningen inte kommer att hitta ett arbete. De nya företagen skapar visserligen arbetsplatser men de är i regel färre än i de branscher som ersattes.

Denna baksida kommer vi bli plågsamt medvetna om den kommande tiden. Även om företag som Amazon snabbt skalar upp sin verksamhet så är förlusterna på marknaden just nu betydligt större än vinsterna. Smärtan i omställningen har under det senaste decenniet varit utsmetad över tid, vilket gjort att många friställda hunnit omskola sig och hitta nytt arbete. Det kommer vara annorlunda nu vilket ställer stora krav på våra trygghetssystem att hjälpa till.

Om det är något budskap man kan ta med sig från Brynjolfsson och McAffees nu sex år gamla bok så är det inte att den andra maskinåldern bär på många möjligheter, dessa har vi fått höra om till leda, utan att en så radikal omställning av samhället drabbar väldigt många människor. Den insikten behövs nu mer än någonsin.