Det är lätt att bli rik som EU-parlamentsledamot, speciellt om man tänjer på gränserna.
Det är lätt att bli rik som EU-parlamentsledamot, speciellt om man tänjer på gränserna. Bild: HENRIK MONTGOMERY / TT

Naomi Abramowicz: Vad har EU-parlamentarikerna att dölja?

Det är slappt att svenska politiker gömmer sig bakom EU-lagstiftning för att slippa redovisa vad de gör med sina kontorspengar.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS

Det går verkligen ingen nöd på våra Europaparlamentariker. Förutom att de har ett arvode på nästan 117 000 kronor i månaden innan skatt får de ett skattefritt traktamente på 4000 kronor per dag. Därutöver får de en ersättning motsvarande närmare 57 000 kronor i månaden som i folkmun kallas kontorspengar.

Ersättningen ska gå till sådant som datorer, kontorsmateriel och mobilabonnemang. Trots att frågan har varit uppe för diskussion flera gånger i Europaparlamentet finns det ännu ingen skyldighet för parlamentarikerna att redovisa vad de gör med sina 690 000 kronor per år. EU-regelverket ställer inte alls samma krav på transparens som svensk lagstiftning gör.

ANNONS

Nyligen frågade SVT samtliga svenska Europaparlamentariker om de kunde tänka sig att låta SVT ta del av deras kvitton (16/4). Centerpartiet, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna sa ja. Partierna förtjänar en eloge för att de inte valde att gömma sig bakom den mer tillåtande EU-lagstiftningen. Trots att en del av utgifterna var minst sagt udda.

Exempelvis visade det sig att Vänsterpartiets Europaparlamentariker Malin Björk hade lagt 15 000 kronor på 3D-klitorisar, som enligt Björk var ett verktyg för det feministiska kampanjarbetet. Centerpartiets Emma Wiesner hade råkat klanta sig och av misstag köpt 250 kilo ekologisk, palmoljefri choklad prytt med sitt namn. ”Det skedde ett misstag. Kontorspengarna ska inte användas så här”, sa Wiesner urskuldande (SVT 16/4).

Hellre politiker som öppet berättar att de lägger pengar på 3D-klitorisar och 250 kilo felbeställd choklad än sådana som vägrar att redovisa sina kvitton över huvud taget. I den senare gruppen återfinns dessvärre Socialdemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Inte heller Europaparlamentarikern Sara Skyttedal, numera Folklistan, tidigare KD, ville berätta vad hon gjorde med sina kontorspengar.

Minnet är kort. Flera av partierna som nu hänvisar till att de följer EU:s regelverk talade sig varma för ökad transparens vid valet för fem år sedan. Det verkar vara lättare att vara för öppenhet när det är valrörelse än när det verkligen gäller.

ANNONS

Tidigare sa Sverigedemokraterna att de var måna om att minska korruptionen och slöseriet i EU. ”Den överdimensionerade EU-budgeten skapar slöseri och korruption”, skrev Charlie Weimers (SD) i en debattartikel inför förra EU-valet (Europaportalen 8/5 2019).

Socialdemokraterna verkar också ha glömt vad de sa under förra valrörelsen. Då svarade flera socialdemokratiska kandidater att de tyckte att det var självklart att pengarna skulle redovisas (SR 5/4 2019). Men det gäller tydligen inte längre. Efter ett par år i Bryssel verkar de tydligen ha vant sig vid att slippa redovisa kvitton.

Det är olyckligt att så många svenska politiker har anpassat sig efter det slappare EU-regelverket. De hade inte kommit undan med samma beteende i riksdagen. Om de hade varit riksdagsledamöter i stället för Europaparlamentariker hade de varit förpliktigade att redovisa sina kvitton, annars hade de blivit utan ersättning. Det är en mycket bättre ordning.

Det finns inga rimliga argument för folkvalda att mörka vad de gör med den generösa kontorsersättningen. Inte minst är det dumt ur överlevnadssynpunkt. Det riskerar bara att slå tillbaka mot dem själva och förstärka bilden av giriga politiker som tar varje tillfälle att sko sig på medborgarnas kostnad.

ANNONS
ANNONS