Göteborg Wind Orchestra är Västsveriges enda professionella blåsorkester med 22 heltidsanställda musiker. Orkestern har sitt ursprung i Göteborgs Spårvägspersonals Musikkår som bildades för 115 år sedan. Sedan dess har orkestern uppträtt under många namn - Spårvägens Musikkår, Göteborgsmusiken, Flygvapnets Musikkår och sedan 2007 alltså Göteborg Wind Orchestra (GWO).
Orkestern har varje år gett ett stort antal konserter i Göteborg och Västsverige, för barn och för vuxna. "Hemmaarena" är Kronhuset, som byggdes i mitten av 1600-talet. Det är en av Göteborgs äldsta och bäst bevarade byggnader. Ursprungligen var Kronhuset lagerlokal för militär utrustning men har också tjänat som riksal när Karl X kallade ständerna till riksdag i Göteborg 1660. Länge stod Kronhuset tomt tills GWO flyttade in och fyllde det gamla magasinet med toner och liv - en vacker och ändamålsenlig kombination.
Men nu är det slut. Stiftelsen som driver GWO skall upplösas, musikerna är uppsagda och Kronhuset töms vid årsskiftet på den verksamhet som bedrivits där i nästan 25 år. Anledningen är att Kulturnämnden den 19 december förra året beslöt att halvera verksamhetsstödet till GWO. Dessutom aviserade hyresvärden Higab en hyreshöjning på cirka 40 procent. Det är en giftig cocktail, som alltså innebär slutet för en uppskattad orkester med mycket högt musikaliskt anseende.
Göteborg Wind Orchestra är givetvis missnöjd med budgetnedskärningen men också med hur man har bemötts. Orkestern har skrivit till kommunstyrelsen i Göteborg utan att få svar. Man har också försökt att få till stånd en dialog med Kulturförvaltningen och Kulturnämnden. Det har inte varit möjligt. I somras ställde orkestern frågor till kulturdirektören Anna Rosengren. Bland annat undrade man varför frågan beretts "i hemlighet, i stället för att bereda ärenden i öppen dialog?"
Svaret blev att "kulturstödsenheten inte för dialog med någon sökande under beredningsperioden. Detta för att undvika otillbörlig påverkan och säkerställa kommunalagens krav på likabehandling."
"Undvika otillbörlig påverkan"? Att lyssna på den som påverkas av ett beslut innan man fattar beslutet borde väl vara en självklarhet, i all synnerhet om det är ett beslut "på liv och död". Det kanske rent av skulle leda till bättre beslut om verkligheten fick påverka byråkratiers beslutsfattande? Likabehandling? Eftersom det bara finns en professionell blåsorkester i Göteborg torde denna princip inte vara ett problem!
Väldigt handfast och konkret: Inom några månader går 30 personer, varav 22 skickliga musiker, ut i arbetslöshet om inget görs. En 115 år gammal och välrenommerad orkester upphör - en orkester som kulturförvaltningen själv anser "har ett stort värde som plattform för blåsmusiken i Göteborg, både som konstnärligt nav och som arbetsgivare för musiker." En av Göteborgs finaste kulturbyggnader, Kronhuset, töms på musik och liv - för två miljoners och en hyreshöjnings skull.
Göteborg Wind Orchestra är sorgligt nog inte ensam om att hamna i knipa.
I veckan berättade Claes Eriksson i GP om Kulturtubens och Galenskaparnas ekonomiska vedermödor - inte själförvållade utan corona- och hyresorsakade. Sedan 1987 hyr det folkkära och framgångsrika gänget Lorensbergsteatern, som rymmer en publik på 800 personer. Med 650 personer i publiken går en föreställning runt. Det har inte varit något problem för Galenskaparna och After Shave, som oftast spelat för fulla hus. Men som de allra flesta vet, tydligen med några undantag, så kan man inte spela för fulla hus under coronapandemin - maximalt 50 personer i publiken, en bra bit från lönsamhetsgränsen. Ekvationen går inte ihop: ingen publik, inga pengar in men ändå full hyra. Och fullare skall den bli: från och med årsskiftet höjs hyran med över femtio procent.
Claes Eriksson skräder inte orden:
– Jag undrar om Higab vill tvinga bort Galenskaparna från Lorensbergsteatern... deras agerande går inte att tolka på något annat sätt, sa han.
I fallet Fiskekyrkan tycks Higab vara på väg att lyckas att bli av med sina hyresgäster. Den i och för sig nödvändiga renoveringen av den göteborgska fisk- och skaldjurshelgedomen är omfattande och kommer att innebära kraftigt ökade hyror för dem som väljer att flytta tillbaka efter renoveringen. Flera fiskhandlare och restaurangägare lämnar. Det är inte bara kostnadshöjningarna som upprört sinnena. Higab kritiserades också för bristande kommunikation med hyresgästerna. Att fastighetsbolaget dessutom skulle utreda alternativa användningar för en av Göteborgs mest kända attraktioner gav bränsle till Facebook-uppropet Rädda Feskekörka, med 40 000 undertecknare.
Förvaltningar och nämnder kan givetvis välja att motivera sina beslut med olika administrativa regler, andra instanser och omständigheter utan för den egna kontrollen. Man kan som kommunalt fastighetsbolag välja att göra kraftiga hyreshöjningar i kulturbyggnader med stöd i direktiven från ägaren Göteborgs Stad. Men inget av detta gör besluten klokare eller mer framsynta och logiska - för Göteborg.
Om processerna går att försvara ur ett byråkratiskt och legalt perspektiv men leder fram till oönskade eller rent av dumma beslut så måste processerna justeras eller ändras. Om ett kommunalt fastighetsbolag har ägardirektiv som motverkar hänsyn till andra värden än rent ekonomiska måste man ändra direktiven eller dela bolaget. Det kan bara stadens högsta ledning göra! Göteborg borde akta sig för att leva upp till talesättet att "i Göteborg skriver vi inte poesi, här skriver vi bara fakturor".
