Den svenska vårdapparaten kan av många uppfattas som en djungel. Som patient är det ibland svårt att veta vilken vårdmottagning man ska vända sig till: vårdcentralen, auten, någon specialistmottagning eller kanske närakuten?
För att vägleda patienterna rätt finns 1177. Dit kan man ringa för att prata med en sjuksköterska som gör en bedömning av symptomens allvarlighetsgrad. Men en sjuksköterska som sitter och svarar på samtal i telefon betyder färre sjuksköterskor på akutmottagningen. Varje månad rings 350 000 samtal till 1177 i Sverige. Tänk vilka resurser som skulle kunna frigöras om en del av dem i stället kom fram till ett AI-system.
Så har flera regioner tänkt. 18 av landets 21 regioner använder eller planerar att använda det digitala verktyget Plattform24. Tanken med systemet är att det ska vara ett alternativ till sjuksköterskan som svarar i telefon. I stället ska en bot – ett datorsystem – analysera symptomen via chatt, som tolkar patientens ord med AI-teknik. Sedan vägleds patienten vidare efter en prioriteringsordning.
Problemet är bara att boten är usel. Det visar ett icke publicerat dokument från ett pilotprojekt i Västra Götalandsregionen, som SVT avslöjat (5/10). En tredjedel av alla ”samtal” sorterades fel och fick antingen för hög eller för låg prioritet. Mer akuta fall fick alltså höra att de skulle avvakta, och patienter som hade kunnat vänta fick rådet att åka in till akuten.
Boten kunde inte ”byta spår” när patienten väl formulerat sitt problem (DN 6/10). En patient kanske har ont i magen och kräks. Boten får för sig att det är magsjuka och uppmanar till vätskeersättning och vila. Men sedan säger patienten att han också har diabetes. En sjuksköterska hade direkt tagit detta som ett tecken på diabetisk syraförgiftning och skickat personen till akuten omedelbart. Men ett datorsystem som ”snöat in sig” på ett tillstånd riskerar att missa det.
I Västra Götaland har experimentet med chattboten pausats. Men nationellt planerar tjänsten ändå alltså att föras ut till invånarna.
Vad kan vi lära oss av detta? Att modern teknik är skräp och att tron på datoriseringen har gått för långt?
Inte nödvändigtvis. Artificiell intelligens har redan i dag ett stort användningsområde inom vården. Exempelvis har studier visat att en röntgenläkare och en AI kan identifiera fler bröstcancerfall än två röntgenläkare. En förhoppning är att AI i framtiden kan användas för att hitta tidigare okända kopplingar mellan olika sjukdomar, och förutsäga risker för komplikationer.
Det historien med chattboten lär oss är dock att all modern teknik inte är bra. I vården finns en övertro på att digitaliseringen ska lösa allt. Det talas ofta om ”digitaliseringen” i singular – som om all form av teknisk utveckling skulle vara likvärdig: ”Fördelar med digitaliseringen, så kan digitaliseringen bidra till att kapa vårdköerna” och så vidare.
Men precis som med all annan medicinsk utrustning kan digitalisering vara både bra och dålig. Politiker och andra beslutsfattare inom vården måste ha med sig detta när de fattar beslut om att köpa in digitala tjänster. Kraven på utvärdering och granskning måste vara lika hög som kraven som ställs på kanyler, kompresser, röntgenutrustning och vårdsängar. Att flera regioner planerar att använda sig av Plattform24 trots att den uppenbarligen har allvarliga brister visar att så inte är fallet.
Och det är synd. Digital teknik kan vara ett utmärkt hjälpmedel. Rätt produkter rätt använt kan frigöra resurser. Men då gäller det att regionpolitikerna inte bländas av fräsiga säljbroschyrer.
