Iran fortsätter att skakas av protester efter mullaregimens mord på 22-åriga Jina Mahsa Amini. Regimens våld mot demonstranter har än så länge resulterat i över 200 döda, enligt iranska människorättsbevakare.
Västvärlden har svarat med nya sanktioner riktade mot de som ligger bakom våldet. EU har bland annat infört sanktioner mot Basijmilisen som har en historia av brutalt våld mot iranska demonstranter. De ligger bakom mycket av det våld som vi nu också ser på iranska gator och torg.
Problemet är bara att många makthavare i västvärlden egentligen inte gillar sanktioner mot Iran. Tanken om nya affärs- och exportmöjligheter till följd av ett nytt kärnenergiavtal och uppluckrade handelsembargon är fortfarande frestande för amerikanska och europeiska politiker. Innan de folkliga protesterna utbröt i Iran var både Biden-administrationen och EU-ledare inställda på att återuppliva den överenskommelse som Bidens föregångare Donald Trump rev upp under sin tid i Vita huset.
Bara en månad innan det brutala mordet på Jina Mahsa Amini föreslog därför EU:s utrikeschef, Josep Borrell, att USA skulle avklassificera det iranska Revolutionsgardet som en terrororganisation i utbyte mot ett nytt kärnenergiavtal med mullorna. Just ett sådant krav har Teheran återkommande gånger lyft fram i den senaste tidens diplomatiska samtal med västvärlden. Borrell föreslåg ett upplägg där europeiska företag skulle kunna göra affärer med Revolutionsgardet utan att bli föremål för amerikanska sanktioner. Än så länge har förslaget inte väckt något intresse i USA, och med rådande oroligheter i Iran har Washington även deklarerat att arbetet med ett nytt kärnenergiavtal inte är prioriterat för stunden.
Det iranska Revolutionsgardet är en militär enhet i Iran med ett stort ekonomiskt och politiskt inflytande. Dess främsta syfte är att försvara, och exportera, den islamiska revolutionen. Det innebär att organisationen inte bara brukar våld mot oppositionella och regimkritiker inom Iran, bland annat genom den Basijmilis som EU infört sanktioner mot, utan också genom att stödja terrorism och väpnade konflikter utomlands.
Det rör sig om allt ifrån Hizbollah i Libanon och Assadregimen i Syrien till shiamiliser i Irak och huthirebellerna i Jemen. Revolutionsgardet misstänks själva ligga bakom flera vålds- och terrorhandlingar runt om i världen, däribland bombdådet mot det judiska centret i Buenos Aires 1994 och flertalet mord på regimkritiker i exil.
Men Revolutionsgardets styrka är inte bara militär, den är också ekonomisk. Enheten sägs stå för en tredjedel av Irans ekonomi och har intressen i en rad olika sektorer, från bankväsendet till transportsektorn. Inflödet av pengar går bland annat till att finansiera Irans kärnenergiprogram, vapenanskaffning, hemliga operationer utomlands och militärt stöd till allierade grupper i regionen. För att undvika internationella sanktioner har revolutionsgardet även gett sig in på den svarta marknaden. Hamnar, portar och flygplatser kontrollerade av gardet används för smuggling av allehanda slags varor, däribland narkotika och olja.
När Donald Trump satt i Vita huset klassificerades Revolutionsgardet som en terrororganisation. Den som gör transaktioner med en terrorstämplad organisation riskerar att utsättas för amerikanska sanktioner och åtgärder. Med tanke på att Revolutionsgardet i praktiken utgör en stor del av Irans ekonomi innebär en sådan åtgärd att sanktionerna mot landet förstärks.
Sveriges utrikesminister, Tobias Billström (M), som tidigare deklarerat sitt stöd till det iranska folket har här ett självklart förslag att diskutera med sina ministerkollegor i Bryssel. EU bör terrorstämpla Revolutionsgardet i dess helhet. I dag har unionen nöjt sig med att endast rikta sanktioner mot ledande företrädare eller enheter kopplade till organisationen. Det duger inte.
