Berättelsen om Monsieur T är sann inspiration för alla oss som tycker att teambuilding på arbetsplatsen är lika roligt som att bli stucken i ögat med en eldgaffel.
Det började så här: 2015 fick fransmannen Monsieur T sparken från sitt jobb på ett franskt konsultföretag. Anledningen var att han inte anammade arbetsplatsens värderingar om att ha roligt, roligt enligt hans chefers definition.
Han vägrade nämligen att vara med på teambuildingaktiviteter eller ta del av jobbets ”apertifkultur” (läs: supa). Därtill hade hans arbetsgivare en högst tveksam syn på vad som var ”roligt”, exempelvis att tvinga medarbetare att dela säng med varandra på jobbresor och att kalla folk för öknamn.
Monsieur T valde att ta saken till domstol. Nyligen fick han upprättelse. Domstolen kom fram till att arbetsgivare inte kan tvinga sina anställda att delta i sociala aktiviteter efter arbetstid eftersom det kränker privatlivet.
Förhoppningsvis är det inte alltför många som delar Monsieur T:s upplevelser av en arbetsgivare som roar sig på medarbetarnas bekostnad. Men det är nog en hel del som känner igen sig i att arbetsgivaren inte nöjer sig med att de anställda gör sitt jobb och sedan går hem. En god arbetsinsats räcker inte, nu vill de ha ens själ också.
Man trodde ju att vuxenlivet skulle betyda ett slut på barndomens tvångsskoj med brännboll, grupplekar och andra aktiviteter med personer som man inte hade det minsta gemensamt med. Men nej, en mindre (och högst ovetenskaplig) frågerunda på sociala medier visade att det bara fortsätter i arbetslivet – och blir värre. När jag frågade vad folk hade blivit utsatta för i teambuildingens namn berättade en att den fick ägna sig åt ansiktsmålning på arbetstid och en annan att den behövde sjunga körsång. En tredje fick delta i en övning där man skulle massera en kollegas axlar, sedan titta varandra djupt i ögonen och ge en väl vald komplimang. Bara för att nämna några exempel.
Förutom att vuxna människor förväntas ägna sig åt tveksamma lekar behöver de dessutom vara del av en ”arbetsplatskultur”, där man ska dela arbetsgivarens värdegrund för att få cash i lönekuvertet varje månad. Självständigt tänkande undanbedes. Det är något som Mats Alvesson, professor i företagsekonomi vid Lunds universitet, har skrivit mycket om.
”Att sköta jobbet väl räcker inte enligt den ideologiskt opportuna värdegrundsdoktrinen. Att inte ha samma uppfattning som alla andra påstås ha kan leda till potentiella anklagelser om att bryta mot en vagt formulerad värdegrund. Detta kan leda till att du råkar illa ut professionellt eller blir personligt utstött”, säger Alvesson i en intervju i Expressen (21/11).
Fler arbetsgivare borde göra upp med föreställningen att vuxna människor vill ha en arbetsplats som säger åt dem vad de ska tycka, tänka och känna – eller som i Monsieur T:s fall: hur de ska ha roligt.
