Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

93 procent anser att det är viktigt att kunna tala svenska. Bild: Fredrik Sandberg/TT
93 procent anser att det är viktigt att kunna tala svenska. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Karin Pihl: Kyrkan har fel – svenska språket är viktigt

Utan ett gemensamt språk är det svårt att skapa gemenskap i samhället.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Nu har Svenska kyrkan uttalat sig politiskt igen. Denna gång gäller det språkkrav för medborgarskap, ett förslag som står med i januariavtalet och som har remisstopp i mitten av april. Ärkebiskop Antje Jackelén är kritisk. Hon anser att det skulle öka segregationen.

I sitt remissvar skriver Svenska kyrkan att man förvisso anser att personer som är nyanlända till Sverige ska erbjudas utbildning i svenska. Men att man ”samtidigt ser ett betydande värde i att ett samhälle rymmer flerspråkig kompetens och mångfald” och därför inte vill se något krav på svenskkunskaper.

Detta är uttryck för en missriktad välvilja. Förslaget handlar inte om att människor inte ska prata flera språk, utan om vikten att det finns ett gemensamt språk som vi alla behärskar.

Utan ett gemensamt språk försvagas de tunna banden i samhället.

Under coronapandemin med isolering, näthandel och minskade sociala kontakter har det för många blivit tydligt vad de små, korta samtalen med främlingar kan göra för ens välmående. Och hur tom vardagen kan bli utan dem.

Forskning vid University College London har visat att kallprat med personer man inte känner har positiva effekter på hälsan. Att småprata med busschauffören eller med folk i kassakön har en positiv påverkan på den mentala hälsan och motverkar upplevelser av utanförskap. Trots att man inte samtalar om något mer djupsinnigt än vädret skapar de ytliga kontakterna samhörighet. Det är de tunna banden som möjliggör en känsla av gemenskap mellan främlingar och som upprätthåller det som kallas högt socialt kapital.

Den som är språkligt isolerad från omgivningen blir socialt isolerad. Brist på språkkunskaper gör att man upplever osäkerhet och brist på samhörighet vilket i sin tur kan leda till ensamhetskänslor, visar en nederländsk studie som undersökt den mentala hälsan hos turkiska migranter i Nederländerna.

En annan studie av internationella studenter i Australien kommer fram till samma slutsats: ju lägre kunskaper i engelska en student hade, desto högre var risken för känslor som ensamhet och stress. Och vice versa – ju bättre engelskkunskaper, desto högre välbefinnande.

Den som vill ha ett samhälle präglat av jämlikhet och gemenskap kan inte hoppa över språket. Därför kan man inte, som Svenska kyrkan gör, vifta bort svenska språkets betydelse genom hänvisningar till ”flerspråkig mångfald”. En förutsättning för att människor ska kunna ta del av denna mångfald är att vi förstår varandra.

I internationella undersökningar är svenskar överlag toleranta och icke-rasistiska. Man måste inte vara blond eller lutheran för att vara svensk. Men det finns en sak som sticker ut. 93 procent av svenskarna anser att det är mycket eller ganska viktigt att tala svenska för att vara en del av den nationella gemenskapen.

Språklig förståelse är avgörande för att upprätthålla det sociala kapitalet. Att dela ut medborgarskap utan språkkrav är därför som att bjuda in till ett fint kalas utan att specificera klädkod. Du är välkommen, fast… du är egentligen inte det.

Det är inte humant, snarare tvärtom.