På Island har personal på offentliga badhus fått vägledning att hantera oro från kvinnor som känner sig obekväma.
På Island har personal på offentliga badhus fått vägledning att hantera oro från kvinnor som känner sig obekväma. Bild: FREDRIK PERSSON / TT

Karin Pihl: Kvinnors rättigheter måste väga tyngre i diskussionen om könsbyte

En majoritet i riksdagen vill göra det betydligt enklare att byta juridiskt kön. Det kan få konsekvenser för jämställdheten.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Regeringspartierna är oense i fråga om juridiskt könsbyte. Det finns ett färdigt förslag som den tidigare S-regeringen tog fram. Men Kristdemokraterna är emot. Moderaterna och Liberalerna tänker därför ta frågan till riksdagen i stället. Och där finns ett brett stöd, rapporterar Sveriges Radio (5/10).

Förslaget innebär att ändring av juridiskt kön – det kön som står i folkbokföringen och som en siffra i personnumret representerar – skiljs från den medicinska processen att genomgå ett könsbyte. Personer från 16 år ska enkelt kunna ansöka om att ändra juridiskt kön genom att meddela Socialstyrelsen. Det ska inte längre krävas en kontakt med vården och en könsdysforidiagnos för att byta juridiskt kön.

ANNONS

Syftet är att värna transpersoners rättigheter. För många som lider av könsdysfori kan det vara en stor lättnad att det ”upplevda könet” står i passet. Men här uppstår en fråga. Om syftet med lagändringen är att värna om personer med könsdysfori – varför krävs det då ingen könsdysforidiagnos?

Med den nya lagen, som av allt att döma ser ut att gå igenom riksdagen, blir kön något frånkopplat det biologiska. Det innebär en genomgripande förändring av statens syn på kön. Idén att kön är en känsla och inte ett biologiskt faktum bygger på en ideologiskt präglad verklighetsuppfattning. Att frånkoppla språket (orden ”kvinna” och ”man”) från verkligheten (biologiskt kön) ses som ett sätt att skapa frigörelse – som om verkligheten blev mindre begränsande för att de språkliga benämningarna ändras.

Semantiskt hårklyveri, kan tyckas – men lagförslaget kan få konsekvenser för jämställdheten mellan könen.

På Island är det sedan 2019 möjligt att byta juridiskt kön bara genom att meddela myndigheterna. Detta har gjort att Reykjaviks kommun tagit fram riktlinjer för hur personalen på offentliga badhus och gym ska hantera klagomål, något som kvinnorättsorganisationen Sveriges Kvinnolobby lyft fram i sitt remissvar till den svenska regeringen.

I Reykjavik ska kvinnor som känner sig obekväma med att en person med penis använder damernas duschutrymmen ifrågasättas på ett artigt sätt, exempelvis genom att personal påtalar att transkvinnor är kvinnor enligt den nya lagen. Personal kan också meddela att den som känner sig obekväm inte är tvingad att använda omklädningsrummet utan kan välja att gå därifrån.

ANNONS

Därmed exkluderas en stor grupp kvinnor (och män också, för den delen). Det finns säkert många kvinnor som inte har något emot att byta om tillsammans med personer som har ett manligt könsorgan – men det finns säkerligen gott om kvinnor som känner sig obekväma, exempelvis kvinnor som har erfarenhet av manligt våld och sexuella övergrepp eller som av olika skäl inte vill visa sig naken inför vad man uppfattar som en helt främmande man. Det är orimligt att vifta bort en sådan känsla med att det är ”transfobi”.

Att göra det enklare att byta juridiskt kön kan också komma att missbrukas. I Storbritannien har på senare tid uppmärksammats fall där våldtäktsmän blivit satta i kvinnofängelse efter att ha bytt juridiskt kön. En dömd våldtäktsman som bytt juridiskt kön har erkänt sexuella övergrepp mot kvinnliga intagna i fängelset.

Att frånkoppla kön från biologi får också konsekvenser för damidrotten. Män har i genomsnitt 61 procent mer muskelmassa än kvinnor. Hade män och kvinnor tävlat tillsammans i elitidrott hade män i praktiken alltid vunnit. Det hade varit djupt orättvist. Samma orättvisa uppstår när personer som identifierar sig som kvinnor men som har en manlig kropp tillåts tävla i damidrott.

ANNONS

Redan i dag finns en debatt framför allt i USA och Kanada om transkvinnors deltagande i elitidrott, efter fall där transkvinnor slagit världsrekord i damidrott. Om det blir lättare för biologiska män som identifierar sig som kvinnor att delta i kvinnoidrott får kvinnor betydligt lägre chans att vinna damelittävlingar. Det lovvärda syftet att öka inkluderingen för en grupp leder återigen till att en annan grupp exkluderas.

Det finns alltså goda skäl till att behålla dagens regler kring juridiskt könsbyte. Självklart ska det vara en möjlighet för personer som lider av könsdysfori. Men att göra det till en relativt enkel process innebär utmaningar för jämställdheten och för kvinnors rättigheter som riksdagen inte kan vifta bort.

LÄS MER: Klart att kulturen påverkat unga med könsdysfori

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS