Kvinnorna, inte männen, dominerar högskolan

Bland svenskar födda 1977 har 39 procent av kvinnorna, men endast 23 procent av männen, högre utbildning. Man skulle kunna tro att den kraftiga könsobalansen i högskolan har gett upphov till oro och självreflektion bland lärare och forskare. Det har den också. Under min karriär i högskolan har det ständigt diskuterats hur man kan få kvinnor att känna sig mer hemma i högskolan.

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästkolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum.

ANNONS
|

Enligt Universitetskanslerämbetets årsrapport 2019 var 60 procent av alla nybörjarstudenter på universitet och högskolor i Sverige läsåret 2017/18 kvinnor. Kvinnorna slutför också sina utbildningar i högre utsträckning än männen, vilket innebär att det numera går nästan två kvinnor på varje man i högskolan.

Så här har det sett ut under en längre tid. Bland svenskar födda 1977 har till exempel 39 procent av kvinnorna, men endast 23 procent av männen, högre utbildning. Sverige är inte unikt i ett internationellt perspektiv. Kvinnor dominerar numera högskolan i alla västländer.

Man skulle kunna tro att den kraftiga könsobalansen i högskolan har gett upphov till oro och självreflektion bland lärare och forskare. Det har den också. Under min karriär i högskolan har det ständigt diskuterats hur man kan få kvinnor att känna sig mer hemma i högskolan.

ANNONS

Ja, ni läste rätt. Till exempel bestämde sig Juridicum vid Stockholms universitet för några år sedan för att ta ner porträtt av män som varit professorer vid institutionen för att studenterna inte skulle få intrycket att universitetet är en exklusiv manlig bastion (2017/18 var 62 procent av de som tog en juristexamen kvinnor).

Exemplet är bara toppen på ett isberg. Jag har själv suttit med på otaliga möten under mina år som lärare i statsvetenskap där vi frågat oss hur vi kan uppmuntra våra kvinnliga studenter mer än vad vi redan gör (kvinnor är i majoritet även hos oss).

För en utomstående kan det kanske tyckas märkligt att så mycket tid läggs på att diskutera hur vi kan uppmuntra kvinnor att läsa vidare när det i själva verket tycks vara männen som behöver uppmuntran. Det finns dock en enkel förklaring. Går vi längst upp på den akademiska karriärstegen ser mönstret nämligen annorlunda ut.

Bland den forskande och undervisande personalen är männen i knapp majoritet (46 procent är kvinnor). Och endast 29 procent av professorerna är kvinnor. Visserligen går utvecklingen åt rätt håll. Andelen kvinnliga professorer har ökat kraftigt de senaste årtiondena och kommer att öka även i framtiden. Men faktum kvarstår: i dagsläget gör en större andel av männen en akademisk karriär.

ANNONS

Givet att det handlar om vår arbetsplats – och våra karriärer - är det kanske inte så konstigt att vi i högskolesektorn självupptaget fokuserar på könsobalansen i toppen av högskolan. Men är det rimligt att samhällsdebatten om högskolan har samma fokus? Trots allt siktar de flesta högskoleutbildningar på att förbereda studenterna för ”riktiga jobb” (som min mormor skulle ha uttryckt det).

Sett ur det perspektivet tycks könsobalansen inom kategorin högskolelärare- och forskare vara ett rätt perifert problem, med tanke på att de flesta andra yrken för högutbildade är kraftigt kvinnodominerade. Den senare könsobalansen torde rimligen vara viktigare att reflektera över för alla som strävar efter ett jämställt samhälle.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS