Relativt ofta den senaste tiden har jag stött på människor med uppfattningen att det borde anordnas en folkomröstning om det nya EU-fördraget. Krav på att svenska folket skall få säga sitt drivs också av vänsterpartiet, miljöpartiet och junilistan. Argumentet som framförs är främst att en folkomröstning skulle vara mer demokratisk än om ett beslut om en revidering av EU-fördraget fattades i riksdagen.
Demokrati i all ära, men vad är det egentligen dessa människor vill att vi skall folkomrösta om? Skall vi i så fall rösta om att behålla det nuvarande Nicefördraget som är utformat för ett helt annat - och framförallt mycket mindre - EU, eller att säga ja till ett nytt fördrag som gör det möjligt för en union med 25 medlemmar att kunna fatta effektiva beslut?
Mig veterligen så finns det inget positivt med att behålla ordningar och regelverk som inte är anpassade efter dagens situation och som komplicerar samarbetsformerna inom EU. Och vad händer om svenskarna röstar ja till att behålla Nicefördraget? Att göra det är ju i realiteten en omöjlighet eftersom unionens arbetssätt måste utvecklas i takt med att den växer och förändras. Alternativ C, junilistans eget förslag till EU-fördrag, tror jag i vilket fall som helst inte är särskilt aktuellt.
Att det inte finns några tydliga alternativ är den ena sidan av saken. Men att det dessutom är en relativt komplicerat fråga att sätta sig in i, gör risken stor att en folkomröstning om det nya fördraget i realiteten skulle bli ännu en EU-omröstning. Det är ju så det har blivit varenda gång svenskarna begivit sig till valurnorna i olika frågor som rör vårt medlemskap i den europeiska unionen. Antingen det handlat om den gemensamma valutan eller val till parlamentet så har debatten förr eller senare fastnat i frågan om vi skall vara med eller inte.
Nu känns det som om vi är där igen. Och det är inte en slump att det är v och mp - de partier som inte ville att Sverige skulle vara med från första början - som ställer krav på ännu en folkomröstning. Det verkar som om huvudsyftet är att sätta käppar i hjulen för samarbetet som helhet. Helt enkelt för att de inte gillar att Sverige är ett EU-land.
Det nya fördraget är ingen jättestor förändring. Men det behövs. Det måste bli enklare och snabbare att fatta beslut i det nya "stor-EU". Med nuvarande regler, som innebär att det i många frågor behövs en total enighet bland länderna, drabbas unionen av handlingsförlamning. I framtiden kommer fler beslut att fattas med kvalificerad majoritet. Det blir det när minst 55 procent av länderna som företräder minst 65 procent av EU:s medborgare röstar för ett förslag. De nya röstreglerna innebär också att ländernas röstvikt i högre grad avgörs utifrån storleken på befolkningen.
Att unionen förbättras och förnyas i takt med tiden borde vara självklarhet. Det är dags att samtliga partier i Sverige ser positivt på att samarbetet utvecklas och går framåt. Nu är det så att vi en gång för alla är med i EU och då gäller det att göra det bästa av situationen. Och det bästa är inte att sitta hemma i Sverige och sura över resultatet i en tretton år gammal folkomröstning. Utan att delta i arbetet med liv och lust!