Centerpartiet vill förkorta sommarlovet med två veckor. Partiet beräknar att det skulle kosta fem miljarder och menar att om man inte kortar sommarlovet kommer svenska skolbarn halka efter andra länder. Partiledaren Muharrem Demirok säger själv att han känner sig som Grinchen på julafton när han lägger fram ett sådant förslag. (SR 22/8)
En första reflektion är att förslaget inte är någon valvinnare precis. Flera andra partier har vid olika tillfällen talat om att förkorta sommarlovet eller sprida lovdagarna mer jämt över året. Hittills har det dock aldrig resulterat i något konkret förslag. Partierna verkar vara rädda för väljarnas dom och det borde Centerpartiet, med 4,3 procents stöd i senaste mätningen, också vara.
Men även om man tittar på förslaget i sak är det svårt att förstå vilka av den svenska skolans problem som ett förkortat sommarlov skulle lösa. Den totala skoltiden har ju redan ökats med ytterligare ett läsår utan att det verkar höja resultaten. En jämförande studie från Karlstads universitet som tittade på relationen mellan Pisa-resultat och ferier mellan olika länder fann att det inte fanns några belägg för att till exempel treterminssystem skulle vara bättre. Hör och häpna verkar det vara mer avgörande vad man gör under tiden man faktiskt är i skolan.
Även om det hade funnits belagda fördelar med kortare sommarlov borde svenska politiker nog tänka två gånger innan de genomför reformen. Den svenska skolan lider av reformtrötthet. Alla förändringar som kostar extra pengar eller som riskerar att göra arbetet i skolan mindre attraktivt vore ett risktagande. För närvarande är två saker stora i skoldebatten. Det ena är de kommande nedskärningarna. Det andra är den ökande bristen på behöriga lärare.
Den dåliga svenska ekonomin börjar just att slå in på skolorna. Kommunerna tvingas att spara brett. Många skolor tvingade skära ned redan i år och fler kommer följa under 2024. I en debattartikel i DN (21/8) berättar Göteborgsrektorn Linnea Lindquist att hon granskat budgetar och kommit fram till att 98 procent kommunerna kommer att skära i grundskolans budget.
Fackförbundet Sveriges Lärare ser att besparingar redan har ökat belastningen på dem som arbetar i skolan. Sveriges Lärare bedömer att skolan skulle behöva 28 extra miljarder under 2023 och 2024 för att kompensera för kommunernas besparingar.
Nedskärningarna kommer i ett läge där den svenska skolan redan har svårt att hitta vuxna som vill jobba i skolan. Trots alla politiska lovord och trots olika försök att få fler studenter att läsa till lärare är det allt färre som väljer det. Runt var tredje lärare i svensk grundskola saknar behörighet i något ämne. Andelen ökar över tid. Därtill kommer ett stort mörkertal som undervisar i ämnen i vilka de inte har behörighet.
Kort sagt har skolan många problem som inte skulle hjälpas av att sommarlovet blir kortare. Tvärt om riskerar Centerns förslag att innebära ytterligare press på kommunerna samtidigt som läraryrket skulle förlora lite av sin sista kvarvarande fördel. Det är ärligt talat svårt att förstå hur centerpolitikerna har tänkt.
