Mat och religion hör ihop. I judendom följs matregler som fastställs i Gamla testamentet. Skaldjur är inte tillåtet, och inte heller fläsk. Islam har liknande, om än inte lika omfattande regler. Hinduismen förbjuder nötkött eftersom kon är helig för hinduer.
I kristendomen finns inga matregler – de upphävs i Nya testamentet – men liksom i de andra världsreligionerna finns traditioner om fasta. Under 40 dagar före påsk ska man undvika kött. En del kristna, främst ortodoxa, fastar också före jul.
Gemensamt för matreglerna är att de handlar om animalisk föda. Reglerna om köttkonsumtion – vilken typ av kött som får ätas och vid vilka tillfällen – vittnar om att kött inte är vilken mat som helst. Det är speciellt.
Vad vore julen utan julskinka? Eller påsken utan lamm och ägg? Köttet är en central del av våra traditioner. Men det är också närvarande i mer vardagliga situationer. Den klassiska söndagssteken var ett klassiskt inslag i 1900-talets svenska folkhem.
Men tiden då kött var synonymt med festmat är sedan länge förbi.
Trots att många längtar efter att smaka på julskinkan har den förlorat lite av sin helighet. Det känns inte heller lika speciellt att äta en god köttstek till helgen. Vi trycker ju i oss kött dagligen. Blandfärs, kycklingfilé, kassler – allt detta har blivit vardagsmat. Att ett koncept som ”vegetarisk måndag” kan slå igenom säger något om hur självklart det har blivit att äta kött dagligen. Till skillnad från förr har kött blivit standardmaten, inte undantaget.
Den totala köttkonsumtionen har ökat med 66 procent mellan 1960 och 2018, enligt Naturvårdsverket. Konsumtionen av nötkött har ökat med 40 procent sedan 1990. Trenden är global. Köttätandet ökar i hela världen – i snitt med 1,9 procent per år (Economist 4/5 2019).
Anledningen till detta är främst ökad rikedom. För Sveriges del handlar det också om billigt importkött som möjliggjordes i och med EU-medlemskapet. I dag är kilopriset på dansk fläskkotlett ofta lägre än priset på många grönsaker.
Att fler människor världen över har råd att äta kött, och därmed får i sig mer näring, är goda nyheter. Men det finns en baksida.
Förutom att hälsan kan drabbas negativt av ett överintag av korv och processat kött ökar storskalig köttproduktion risken för pandemier. Covid-19 har troligen uppkommit på djurmarknader i Kina. Svininfluensan 2009 kom antagligen från grisfarmar i Mexiko. Fågelinfluensa sprids genom att höns, kalkoner och andra fåglar som föds upp av människor smittas av vilda fåglar och sedan för viruset vidare till människor.
Ju trängre djuren hålls, desto större risk för smittspridning.
Därtill leder antibiotikaanvändningen till resistenta bakterier som innebär ett allvarligt hot mot liv och hälsa.
Men det finns en mottrend. Vegetarisk mat ökar i popularitet. Många väljer bort animaliskt av etiska skäl eller hälsoskäl. Intresset för närproducerat kött från gårdar där djuren har haft det bra ökar också. För tredje året i rad minskade konsumtionen av importkött 2019. Intresset för att ta jägarexamen har också är på uppgång, inte minst bland kvinnor. Det kan tolkas som en protest mot den industriella massproduktionen av kött.
För är det inte något obehagligt över enkilosförpackningarna med dansk och tysk köttfärs som ligger uppradade i kyldiskarna? Eller mega-paketen med ”chicken nuggets” i affärernas frysboxar.
Alla måste inte bli vegetarianer, men vi kanske borde låta oss inspireras av inställningen våra förfäder hade, de som mest levde på sill, gröt och potatis. Eller tidigare generationer, där kött var reserverat söndagarnas helgmiddagar.
Kött är inte som vilken matvara som helst. Det är ändå en levande varelse som slaktats för att vi ska äta det. Vi borde visa det mer respekt.
