Justitieminister Morgan Johansson har tappat tålamodet med Brottsförebyggande rådet (Brå). Den slutsatsen skulle man kunna dra av att Johansson tidigare i höst gav Statskontoret i uppdrag att utvärdera de satsningar som har gjorts på Brå sedan 2013 (Ju2019/02929/KRIM). Myndigheten ska undersöka om Brå har levt upp till sin roll som kunskapscentrum för rättsväsendet. Om syftet med satsningarna inte har uppnåtts ska Statskontoret ”beskriva vilka interna eller externa faktorer som kan förklara detta”.
Som lök på laxen kom förra veckan den kritiska forskarrapporten ”Går det att lita på Brå?”, av forskartrion Stefan Holgersson, Ossian Grahn och Malin Wieslander, Linköpings universitet. Det fick i sin tur Public services’ gamla vänsterreflexer att vakna till liv. För genast ställde SVT Rapport och Aktuellt (18/12) upp på Brås sida och skickade ut en reporter för att ställa insinuanta frågor till den medieovana forskaren Wieslander om rapportens ”politiska” skrivningar. Med följden att forskarrapporten framstod som ett högervridet angrepp mot det mjukt mänskliga och förstående gärningsmannaperspektiv som Brå brukar förknippas med.
Déjà vu är bara förnamnet. Året var 2009 när jag i en artikelserie på temat konstigheter på Brå (se SvD:s arkiv) följde upp omständigheter som är nära nog identiska med Holgerssons med fleras iakttagelser om censur, tystnadskultur och tvättade rapporter. Då som nu var källornas anonymitet en förutsättning för att de skulle våga tipsa om Brå-rapporter som inte stämde överens med verkligheten.
Exempelvis kände dåvarande chefen för polisens miljöbrottsenhet i Göteborg inte alls igen sig i en medialt mycket uppmärksammad Brå-rapport om illegal handel med hotade djur och växter (2008:14). Rapporten gjorde stort nummer av att Storbritannien redovisade 163 000 beslag mot bara 38 i Sverige. Brås tes var att skurkarna bakom den organiserade illegala handeln med utrotningshotade arter kunde härja fritt här i landet på grund av polisens och tullens felaktiga prioriteringar och bristande resurser. Själv konstaterade jag att medierna, riksdagen och regeringen hade varit betjänta av att få veta att varje enskild insekt, planta eller piller innehållandes ämnen från hotade arter, räknades som ett (1) beslag i den brittiska brottsstatistiken. Behöver jag skriva att Naturvårdsverket var medfinansiär till rapporten?
Min bedömning är alltså att justitieministern, tvärtemot vad han publikt har hävdat apropå Holgerssons kritiska Brå-rapport, själv är missnöjd med Brå. Ett missnöje som rimligen har förstärkts efter att Stefan Löfven i Agenda (17/11) yrvaket förklarade att ”vi inte såg det komma”.
Men hur kunde det komma som en överraskning för landets statsminister att Sverige skulle drabbas av eskalerande gängbrottslighet och dödsskjutningar om Brå skött sin uppgift att servera regeringen ett korrekt kunskapsunderlag?
Med den frågan hängande i luften sätter jag punkt för min medverkan på ledarsidan och önskar alla kloka läsare God jul och Gott nytt år!
